Denna studie har i avsikt att undersöka och jämföra hur den gemensamma svensk-polska och polsk-svenska historien som utspelade sig under 1600-talet presenteras i svenska och polska nutida läromedel. Jag undersöker vilka skillnader och likheter det finns i framställningarna av denna historia och försöker att ta reda på vad de kan bero på. Undersökningen bygger på en komparativ textanalys och jag granskar innehållet i tre polska och tre svenska läroböcker med hjälp av teorier som behandlar bruk och förmedling av historien, beskrivna främst hos Klas-Göran Karlsson, samt sådana teorier som handlar om historiemedvetandet och dess olika varianter som bland annat presenteras av Ulf Zander. Undersökningen visar att det både finns skillnader och likheter i framställningen av den historia som presenteras i de två ländernas respektive läromedel. Den största skillnaden ligger i mängden av stoff som de polska läroböckerna kan lägga fram på grund av sitt omfång, till skillnad från de komprimerade svenska läroböckerna. Den gemensamma dåtida historien består främst av konflikter av olika slag och deras påverkan på den historiska utvecklingen får mycket olika konsekvenser för de två länderna. Det som blir Sveriges framgång, blir under samma period Polens undergång. Detta är troligen anledningen till att de polska läroböckerna behandlar problematiken grundligare och anknyter till begrepp som finns djupt inrotade i det polska kulturarvet; som den svenska Syndafloden. För Sveriges del hade konflikterna med Polen inte lika stor påverkan på den historiska utvecklingen och beskrivs troligtvis därför mycket sparsamt. Slutligen bör de historiska framställningarna i böckerna motsvara de förväntningar som läroplanerna i historia ställer på dem. Mitt arbete visar att texternas utformning till stor del följer givna riktlinjer och att själva riktlinjerna är ganska snarlika i de två av mig undersökta länderna. Dock med vissa undantag. Undersökningen analyserar presentationen av stoffet, inte bara länderna emellan men även bland det egna landets läroböcker, och även där finns det likheter och skillnader i hur historien presenteras för eleverna. Både polska och svenska läroböcker följer sin specifika struktur för att lägga upp stoffet, vilket presenteras i arbetet.