Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare och elever kan uppfatta och tolka begreppet elevinflytande. Uppsatsens frågeställningar är följande: Hur uppfattar lärare och elever begreppet elevinflytande? Hur beskriver lärare och elever elevinflytande i klassrummet? Hur ser lärare och elever på eventuella kopplingar mellan elevinflytande och studiemotivation? De teoretiska perspektiv vi använt oss av är John Deweys Reformpedagogik och Edward Decis Self-Determination Theory. Som undersökningsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer på en grundskola i södra sverige. Respondenterna består av totalt trettio elever från en lågstadieklass och en mellanstadieklass. Samt deras tre lärare. Resultatet i undersökningen visar att det inte finns en entydig uppfattning eller någon arbetsbeskrivning gällande begreppet elevinflytande. Ingen av eleverna vet vad begreppet innebär. Två av lärarna beskriver elevinflytande som en övning i demokratiskt beslutsfattande. Den tredje läraren använder elevinflytande som ett verktyg i undervisningen för att öka studieresultatet. Både elever och lärare beskriver att det finns ett samband mellan den upplevda graden av elevinflytande och studiemotivation. Tidigare forskning visar och vår undersökning bekräftar att det finns ett tydligt samband mellan elevens inflytande i undervisningen och studiemotivation.