Överlag är det vanligt att elever i de yngre åldrarna har svårigheter att lära sig och förstå de abstrakta processerna i fröets groningsprocess och fotosyntesen. Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur praktiska laborationer kan hjälpa elever att konkretisera dessa abstrakta processer. Min frågeställning som jag har utgått ifrån är ”Hur förändrar ett laborativt arbetssätt elevernas kunskaper och förståelse för frögroningsprocessen och fotosyntesen?” För att kunna besvara denna har jag gjort en kartläggning av elevernas kunskaper om fröets groningsprocess och fotosyntes såväl före som efter en laboration för att bilda mig en uppfattning om elevernas kunskapsnivå och hur den förändrats genom de experiment som jag låtit eleverna genomföra. Min teoretiska grund för detta examensarbete har tagit avstamp i variationsteorin och jag har praktiserat learning study i min egen undervisning. Den grupp jag studerat är mina egna elever som jag har undervisat under en tidsperiod, då jag såg examensarbetet som ett ypperligt tillfälle att få möjlighet att utveckla min egen undervisning utifrån forskning samt att praktiskt pröva några vetenskapliga teorier. Möjligheten att studera mina elever närmare för att kunna undersöka om undervisningsstrategin som används i klassrummet är optimal för eleverna, har gett mig teoretiska perspektiv och praktiska redskap för att dokumentera, analysera och utvärdera min undervisning med ett vetenskapligt förhållningssätt. Denna utvärdering kommer att ligga till grund för att jag ska kunna ompröva och utveckla mina undervisningsmetoder vidare i framtiden. I studien som genomförts har jag har utgått ifrån en konstruktivistisk syn på kunskap och använt Piagets stadieteori samt Vygotskijs sociokulturella perspektiv som hjälpmedel vid kartläggningen av elevernas kunskaper och vid analys av resultaten. För att kunna synliggöra elevernas utveckling genomförde jag två enkäter före och efter att eleverna hade genomfört en laboration. Enkäterna handlade om vad eleverna förknippar med fotosyntes, beskrivning av fotosyntes och om fröets groningsprocess. Under experimentets arbetsgång var jag med i klassen och observerade eleverna samt deras planteringar. Flertalet elever gav i enkäterna likartade svar, medan ett fåtal avvek markant antingen genom en mycket god processförståelse eller en bristfällig. Dessa avvikelser valde jag att studera närmare genom att låta eleverna delta i ett kompletterande samtal kring vad de lärt sig, då jag uppfattar att det är avvikelserna som ger ledtrådar till att identifiera styrkorna och svagheterna i undervisningen; Varför lyckades jag nå fram särskilt väl till en del elever och vad brast i min undervisning gentemot de elever som jag inte nått fram till? Resultatet som jag har kommit fram till i min studie är att det ger ett visst stöd för kunskapsutvecklingen hos flertalet elever att använda praktiska laborationer för att konkretisera fröets groningsprocess och fotosyntesen. Dessvärre har inte praktiskt laborationsarbete varit en tillräcklig eller optimal undervisningsstrategi för en del av eleverna då dessa inte uppvisade någon kunskapsutveckling efter laborationen.