Arbetsmarknaden är könssegregerad där andelen män och kvinnor skiljer sig inom olika branscher. Även om arbetet för en jämställd arbetsmarknad har utvecklats tenderar killar och tjejer att välja könsstereotypiska program på gymnasiet. Detta bidrar till att exempelvis lönen skiljer sig åt mellan könen och att könsnormerna reproduceras. För att nå en jämställd arbetsmarknad behöver könssegregeringen minska. Studiens syfte är att undersöka och jämföra vad som format killarnas traditionella val och tjejernas normbrytande val till det mansdominerade yrkesprogrammet fordon- och transport. De frågeställningar vi besvarar är: Vad har format deras utbildningsval? Hur ser deras självuppfattning ut i relation till deras utbildningsval och vilka föreställningar har de om det valda yrket? En kvalitativ metod har använts och killar och tjejer i årskurs ett och två på gymnasiet har intervjuats. Vi analyserar empirin med Linda Gottfredsons begrepp självuppfattning, bilder av yrken och kognitiv karta av yrken. Andra begrepp som används är Pierre Bourdieus begrepp kapital och habitus, Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont samt begreppet genus. Analysen visar att dels influenser från familj och vänner och dels möjligheter på arbetsmarknaden har bidragit till valet. Tjejerna har lättare att beskriva hur de uppfattar sig själva i förhållande till sitt yrkesval än killarna. Informanterna har liknande stereotypiska föreställningar om vilken typ av person som arbetar med fordon. En slutsats vi försiktvis drar är att tjejerna är mer medvetna om vad som format deras utbildningsval än killarna. Detta kan bero på att de behövt försvara sitt normbrytande val för omgivningen medan killarna inte behövt reflektera lika mycket över sitt traditionella utbildningsval.