Det råder inga tvivel om att elever och deras lärande inom hållbar utveckling påverkas av informationen de stöter på kring klimathotet (Strife, 2012; Ojala, 2012b; Pettersson, 2014, Busch & Osborne, 2014; Statens medieråd, 2014). Syftet med detta arbete är att presentera hur elever möter miljö- och hållbarhetsfrågor och hur dessa möten påverkar dem och deras lärande. Genom en systematisk informationssökning har vi tagit del av litteratur som vi sedan sammanställt och kritiskt granskat. Negativa känslor som kan uppkomma i möten med klimatförändringar är bland annat rädsla, oro, ångest och distansering. Dessa emotioner som uppstår, kan genom olika copingstrategier, hanteras och bidra till handlingskraft eller tvärtom handlingsförlamning (Strife, 2012). Studier har visat att när elever känner ångest eller rädsla inför klimatförändringarna blir de till största del handlingsförlamade och distanserar sig från problemen för att komma undan dessa känslor, de använder sig av så kallad emotionsfokuserad coping. De elever som använder sig av problemfokuserad eller en meningsfokuserad coping känner sig i större utsträckning hoppfulla inför framtiden (Strife, 2012; Pettersson, 2014). Om elever distanserar sig från klimatproblematiken blir det svårt för oss lärare att undervisa kring det. På något sätt måste man hjälpa dessa skeptiska elever till en kognitiv coping där de blir medvetna men ändå kan känna sig hoppfulla inför framtiden. I kunskapsöversikten redogörs för undervisningsmetoder som har till syfte att framkalla optimism och handlingskraft hos elever. Resultatet av de studier som granskats visar att chansen ökar att elever utvecklar en mer optimistisk syn på miljöfrågor om de först möter information om närområdet som de kan relatera till, för att sedan succesivt introducera ett alltmer globalt perspektiv (Strife, 2012; Björneloo, 2007; Sobel, 2008; Busch & Osborne, 2014). Undervisning med ett helhetstänk där man kompletterar fakta med värderingar och handlingsberedskap har enligt de studier vi granskat visat sig fördelaktigt för elevers lärande och för att motverka klimatoro. Humane education (HE) är ett exempel på en holistisk läroprocess som hjälper elever att utveckla empati, ansvarstagande och kritiskt tänkande, samt att det hjälper elever att utvecklas till aktiva medborgare.