Ronden är en benämning på en arbetsform som sedan länge använts på vårdavdelningar inom sjukhusen. Syftet med studien har varit att undersöka patientens upplevelse av delaktighet vid ronden på en onkologavdelning för att öka förståelsen för individuella uppfattningar om känslan av delaktighet hos patienten. Avdelningens patienter har delats in i en Röd respektive Blå grupp. Den Röda gruppen har fungerat som försöksgrupp för en ny metod att genomföra ronden på. Metoden har inneburit att patienterna i den Röda gruppen personligen varit närvarande under en så kallad socialrond. Varje vecka har nya patienter erbjudits att deltaga i studien, detta har skett under en två veckors period. Metoden vi inspirerats av är innehållsanalys och den teoretiska referensramen har föranletts av omvårdnadsforskaren Katie Erikssons definition av vårdprocessen. Resultatet har presenterats som både kvantitativa och kvalitativa data, i form av korta citat och tabeller. I resultatet har det ej framkommit några tendenser på att införandet av den nya rondmetoden skulle ha påverkat patientens upplevelse av delaktighet. Vad vi dock kunde påvisa var att personalens bemötande var av stor betydelse för samtliga informanter, oavsett rondmetod.

The round is a designation of a work form that for a long time have been used in nursing wards at the hospitals. The aim of the study has been to look into the patient’s experience of participation at the round on an oncology ward to gain understanding around individual opinions of the experience about patient participation. The patients at the ward have been divided into two different groups, a Red and a Blue. The Red group has functioned as the trial group of a new method of how the round could be performed. The method has meant that the patients in red group personally have been participating during a so-called socialround. Every week different patients have been offered to participate in the study, during two weeks. The method of which we have been inspired is content analysis and the theoretical frame has generated from the nursing researcher Katie Eriksson’s definition of the caring process. The result has been presented as both quantitative and qualitative form of data, presented as short quotations and tables. In the result there haven’t been clear tendencies that implicate that the introduction of the new round method has led to any affect on the patient’s experience of participation. We have however been able to point out that the staffs’ treat were of great importance for each and every one of the informants, regardless of what round method that has been used.