Demens är en av de största folksjukdomar vi har i Sverige och antalet människor som drabbas har ökat sedan 1980-talet (Ragneskog, 2011). Anledningen är att vi människor lever längre och risken för att drabbas av demens ökar med stigande ålder (Gillespie et al, 2013). Detta bekräftas även av Socialstyrelsen (2009) som säger att antalet personer som kommer att insjukna i demens troligen kommer att öka eftersom andelen äldre blir allt fler. År 2010 fanns 148 000 personer med demenssjukdom i Sverige (Socialstyrelsen, 2010). Vanligast att drabbas av demenssjukdom är då man uppnått en ålder över 65 år. För kvinnor är risken att drabbas högre än för män i samma ålder (Socialstyrelsen, 2009). Detta då andelen kvinnor i befolkningen i de allra äldsta åldrarna är väsentligt större än andelen män (a a). Demens är ett samlingsnamn för en grupp sjukdomar som alla innebär en förändring i personligheten med minnessvårigheter. Det sker även en förändring av förmågan att kommunicera, förstå samt tolka sin omgivning. Tillbakagången av dessa intellektuella funktioner leder till otrygghet och ängslighet för den demensdrabbade personen (Ragneskog, 2011).

Background: Dementia is one of the largest endemic diseases in Sweden, which is likely to increase in number of incidence as the proportion of elderly is increasing. Dementia, also called “the disease of the relatives”, is a disease that not only affects the person with dementia. Relatives are filled with fierce emotions in the dementia diagnosis, which can be expressed in the form of sadness and fear. By identify relatives in the early disease process their burden can reduce and the satisfaction increase. Aim: The aim of this study was to illuminate the experience of being closely related to a person with dementia. Method: Literature review based on 13 scientific original articles with quality design. Database search performed in search engines PubMed, Cinahl and PsycINFO. Quality assessment was performed and thematic analysis was applied. Result: The results are presented by four main categories: “Relatives found themselves in an emotional process of change”, “Relatives experiences of their lives interwove”, “The relatives strategies of responding the person with dementia” and “The relatives experiences of successful strategies”. Conclusion: The experience of being a relative to a person with dementia was permeated by the emotional process of change in which feelings of loss, grief, responsibility and meaningfulness was described. Correlation between the relatives and the dementia sufferer’s well-being could be seen.