Bakgrund: För att kunna uppnå en så god palliativ vård som möjligt, krävs bland annat god kommunikation. Detta bör ske mellan sjuksköterska till patient, mellan sjuksköterska till närstående och mellan sjuksköterska till annan vårdpersonal. En god kommunikation ger upphov till förståelse och tillit. Majoriteten av sjuksköterskor känner dock oro inför mötet med den palliativa patienten. Mycket av denna oro beror på otillräckliga kommunikationsförmågor. Tidigare studier visar att kommunikation inom palliativ vård är ett nästan outforskat fenomen, och som behöver mer forskning och utbildning inom. Detta för att kunna utveckla och förbättra den palliativa vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med palliativa patienter. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Studierna som valdes ut kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier. Tio studier kvarstod och analyserades med hjälp av Forsberg och Wengströms analysmodell. Resultat: Resultaten presenteras genom fyra teman; Betydelsen av erfarenhet, Förutsättningar för god kommunikation, Hinder för kommunikation och Behov av utbildning i kommunikation med totalt fyra underteman; Vikten av tillit, självförtroende och erfarenhet, Icke-verbal kommunikation, Tidsbrist och Utmanande att kommunicera. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att de saknar utbildning och verktyg som krävs för att hålla i svåra samtal tillsammans med de palliativa patienterna. Sjuksköterskorna känner oftast oro och rädsla för att säga fel saker. Detta i sin tur kan leda till ett undvikande av svåra samtal och frågor. För att kunna förhindra detta krävs mer utbildning och erfarenhet inom kommunikation.

ackground: A clear communication is needed to achieve good palliative care. This should be held between nurses to patients, nurses to relatives and also nurses to other health care professionals. A clear communication leads to better understanding and trust. However, when caring for palliative care patients, a majority of nurses feel worried. A lot of this worry has to do with having poor communication skills. Earlier studies show that communication within palliative care is a phenomenon with little to no research. More research and education are needed to develop palliative care. Aim: To describe nurses’ experiences in communicating with patients in palliative care. Methods: A literature review with a qualitative approach. The literature search was made using the databases CINAHL and PubMed. The chosen studies were examined using SBU:s template for qualitative studies. Ten studies were analysed using Forsberg and Wengströms template for analyzation. Results: The result is presented using four themes; The importance of experience, Prerequisites for good communication, Barriers during communication and A need for education within communication including in total four subthemes; The importance of trust, confidence and experience, Non-verbal communication, Lack of time and A challenge to communicate. Conclusion: Nurses feel as if they lack education and skills that are necessary in managing difficult conversations with palliative care patients. Nurses will feel worried or scared of saying the wrong things, which could lead to them avoiding difficult conversations or questions. In order to prevent this from happening, more education and experience within communication is needed.