Denna uppsats innehåller en kvantitativ studie som syftar till att undersöka det kriminologiska fenomenet edges enligt Brantingham & Brantingham (1993). Edges är förklarade som en kriminogen miljö som attraherar ett högt antal predatory crimes (a.a.). Studien var utförd i en svensk kontext i staden Malmö, där nio centrala delområden inkluderades, bestående av totalt 218 gator: Gamla Staden, Lugnet, Möllevången, Norra Sofielund, Rådmansvången, Södervärn, Södra Sofielund, Västra Sorgenfri och Östra Sorgenfri. Antalet anmälda personrån under en treårsperiod (2013-2015) jämfördes med edges, bestående av de nämnda 218 gatorna som via observationer blivit indelade i tre kategorier (ingen edge, svag edge och skarp edge). Syftet med studien var att undersöka om där existerar ett signifikant samband mellan predatory crimes och edges. Resultaten visade att där finns ett svagt signifikant samband mellan antalet personrån och edges. Forskarna för studien upptäckte även att där kanske existerar ett samband mellan längden på en gata och huruvida gatan är en edge eller inte. Studiens slutsats är att mera vetenskaplig forskning rörande edges i en svensk kontext behövs i syfte att kunna fastställa ifall fenomenet är av vikt för svensk kriminologi.

This paper contains a quantitative study which aims to examine the criminological phenomena edges according to Brantingham & Brantingham (1993). Edges are explained as a criminogenic environment, which attracts a high number of predatory crimes (a.a.). The study was performed in a Swedish context in the city of Malmö, including nine central districts consisting of a total of 218 streets: Gamla Staden, Lugnet, Möllevången, Norra Sofielund, Rådmansvången, Södervärn, Södra Sofielund, Västra Sorgenfri and Östra Sorgenfri. The number of reported person robberies during a three year period (2013-2015) were compared to edges, consisting of the mentioned 218 streets who trough observations were split into three categories of edges (no edge, weak edge and sharp edge). The aim with the study was to examine if there exists a significant relation between predatory crimes and edges. The results showed that there is an existing but weak significant relation between the number of reported person robberies and edges. The scientists of the study also discovered that there may exist a relation between the length of the streets and whether the streets are an edge or not. The conclusion from the study is that more scientific research concerning edges in a Swedish context is needed in aim to have the ability to conclude if the phenomena is of real importance for Swedish criminology.