Bakgrund: De antivirala behandlingarna har inneburit stora förändringar för personer som lever med hiv. Det har följaktligen inneburit att vi idag har den första generationen av personer som åldras med hiv. Äldre personer som lever med hiv kommer därför i större utsträckning att vända sig till olika områden inom äldre- och funktionshinderomsorgen. Än så länge finns det begränsad forskning kring äldre och hiv, då äldre tidigare inte har varit i fokus i forskningen kring hiv. Det finns därför ett kunskapsgap inom äldre- och funktionshinderomsorgen och hiv. Uppsatsen genomförs på uppdrag av Äldreprojektet Hiv- Sverige i samarbete med Borlänge kommun. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka nivån av kunskap kring hiv och attityder gentemot personer som lever med hiv, bland vårdpersonal inom äldre- och funktionshinderomsorgen i Borlänge kommun. Metod: Uppsatsen utgår från ”mixed methods research” och har därför två olika metoder; en kvantitativ och en kvalitativ metod. Totalt deltog 604 personer i enkätundersökningen och två fokusgrupper genomfördes. Resultat: Fokusgrupperna ger en gemensam bild om otillräckliga kunskaper kring hiv inom domänen. Samma bild kunde hittas inom fokusgrupperna angående kunskapsluckor gällande sjukdomsförloppet, behandlingens effekter, indikatorsjukdomar och relationen mellan hiv och åldrande. Kunskapsnivån skilde sig från deltagare till deltagare beroende på vilken generation man tillhörde, utbildningsnivå och om det fanns erfarenhet av att möta och vårda personer som lever med hiv. Enkätundersökningen visade att vårdpersonal inom äldre- och funktionshinderomsorgen har otillräcklig kunskap om hiv men påvisar att en relativ positiv attityd förekommer gentemot personer som lever med hiv. Konklusion: Sammantaget visar resultaten att det behövs en uppdatering av teoretisk kunskap om hiv bland vårdpersonalen inom äldre- och funktionhinderomsorgen.