Bakgrund: Smärta är vanligt förekommande inom barnsjukvården. Trots omfattande forskning som visar vikten av att använda smärtskattningsskalor i bedömningen av barns smärta, används dessa sporadiskt. Sjuksköterskor anser sig ha kunskap om smärtskattning men ändå baseras smärtbedömning ofta på deras antagande och känsla. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskors upplevelser och tankar om att bedöma smärta hos barn med hjälp av smärtskattningsskalor. Metod: En kvalitativ intervjustudie med hjälp av semistrukturerade intervjuer där 12 sjuksköterskor deltog. Datan analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i två delar: Sjuksköterskornas upplevelse av att använda smärtskattningsskalor inom pediatrik samt Sjuksköterskornas tankar om patientfallet. Sjuksköterskornas upplevelser resulterade i tre huvudkategorier och två underkategorier. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att smärtskattning är en viktig del av smärtbehandling. Sjuksköterskor upplevde att de inte kunde lita på skalorna, att det var för många skalor i bruk, att de saknar enhetliga rutiner och att smärtskattning ses som en arbetsbelastning. Slutsats: Med hjälp av enhetliga rutiner och riktlinjer tillsammans med kontinuerlig utbildning kan effektiv smärtskattning uppnås.

Background; Pain is common in hospital childcare. Despite well-established research within the field of using pain assessment as a tool in order to evaluate the patient’s pain, nurses more frequently use their own sense and impression of the patient’s pain based on the nurse own experience to measure pain. Nurses in general think that they have good level of knowledge of using pain assessment but instead use the more subjective way, their experience and assumption. Purpose; The aim of our study is to illustrate nurses’ experiences, knowledge and thoughts in measuring pain through pain assessment tool. Method; We have through a qualitative interview study where we used a partly-structured interview technique, interviewed 12 nurses. The data from the qualitative research was then analyzed through qualitative content analysis and the outcome is presented in two parts. The nurses experiences in using pain assessment tool within pediatric pain: and The nurses thoughts about the presented case. The data gave us material to divide our presentation in three main categories and two sub categories. Result; The interviewed nurses came to insight that pain assessment tool is a vital part in the field of pain treatment. They also felt trust issues with measuring and estimating pain with the tool as a method. Furthermore their opinion was that too many different tools and methods adds up towards a more blurry and stress related environment and due to lack of consequent routines pain assessment is seen as a work related burden in the daily routines. Conclusion; Throughout uniformly routines and guidelines together with continuous education, efficient pain assessment is achievable.