Bakgrund: Inläggning av perifer venkateter (PVK) är en vanligt förekommande medicinsk-teknisk åtgärd inom sjukvården. För att kunna möjliggöra kvalitet, säkerhet och förhindrande av komplikationer behövs riktlinjer som vårdpersonal kan förhålla sig till. Tromboflebit är den mest vanliga komplikationen i relation till inläggning av PVK. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka hur interventioner kan påverka följsamheten till kliniska riktlinjer avseende handhavande av PVK. Metod: Den valda undersökningsmetoden var en litteraturstudie. Litteratursökningar genomfördes i CINAHL och PubMed. Resultatet är baserat på tio empiriska studier med kvantitativ ansats där en eller fler interventioner implementerats. Dessa artiklar granskades kritiskt av författarna enskilt och grupperades efter skillnader och likheter. Sortering av material gjordes utifrån de mest frekvent undersökta kategorierna gällande kliniska riktlinjer och PVK hantering. Resultat: Resultatet redovisas i fem olika kategorier som är relevanta och centrala vid PVK hantering. Dessa är dokumentation, tid in situ, aseptisk procedur, daglig inspektion och förband. Kategorierna ställs i relation till antal implementerade interventioner. Det har förekommit svårigheter att dra slutsatser angående vilka interventioner som gett bäst effekt då flera har kombinerats med varandra. Konklusion: Interventioner är en effektiv metod för att förbättra följsamheten till riktlinjer gällande handhavande av PVK. Flera interventioner i kombination med varandra (interventionspaket) ger i större utsträckning förbättrad följsamhet i de undersökta kategorierna. Detta innebär att det finns en koppling mellan implementering av interventioner och förbättrad följsamhet till kliniska riktlinjer.

Background: Insertion of peripheral venous catheter (PVC) is a common medical-technical procedure within the healthcare department. The medical staff is required to adhere to guidelines, so as to establish quality, safety and prevent complications. Thrombophlebitis is the most frequent complication related to the insertion of PVC. Aim: The aim of this literature study is to examine the effect of intervention on the adherence to clinical guidelines regarding the handling of PVC. Method: The chosen test method was a literature study. Searches for literature were made in databases CINAHL and PubMed. The results are based on ten empirical studies, each based on a quantitative approach where one or more interventions were implemented. The ten articles were critically reviewed, independently, by the two authors of the present study and were then divided in groups based on similarities regarding the test parameters involved. Assorting the material was made based on the most frequently tested categories associated with clinical guidelines and PVK handling. Result: The result is presented according to five categories central to the handling of PVC, including documentation, time in situ, aseptic procedure, daily inspection and dressing. The categories are set in relation to the number of interventions carried out. Determining the effectiveness of single interventions was difficult since several of the interventions were combined in packages. Conclusion: Interventions is an effective method to improve adherence to clinical guidelines regarding handling of PVC’s. Many interventions combined (intervention-packages) gave improved adherence to clinical guidelines in a greater occurrence in the investigated categories. A connection between implementation of interventions and improved adherence to clinical guidelines could be shown.