Bakgrund: KAD används inom sjukvården vid exempelvis urinretention eller i samband med operation. En kateterbehandling kan påverka patienters sexliv och självkänsla negativt. Trots riktlinjer som betonar vikten av att informera patienter angående sex brister ofta informerandet kring detta. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans kunskap angående sex under kateterbehandling; faktorer som påverkade om och när patienten informerades samt hur informationen kunde kommuniceras. Metod: Kvalitativa intervjuer med hjälp av semistrukturerad intervjuguide genomfördes på sju informanter. Urvalet innefattade sjuksköterskor som arbetade på urologmottagning, vårdcentral samt 1177-telefonrådgivning. Dataanalysen gjordes enligt Burnard (2008) och resulterade i tre teman och totalt 14 kategorier. Resultat: Studieresultatet redovisar sjuksköterskans kunskap, faktorer som påverkade om och när informationen gavs till patienten samt hur informationen kunde kommuniceras till patienten. Sjuksköterskan hade kunskap om sex under kateterbehandling och även kring hur sexlivet kunde påverkas på olika plan under pågående behandling. Det fanns en rad faktorer som påverkade om informerandet ägde rum; patientens sjukdomsbild och ålder, civil status, tabu, sjuksköterskans relation till patienten, tid samt ansvarsdiffusion. Sjuksköterskan upplevde att informationen kunde delges på olika sätt, främst genom att skapa förutsättning till personcentrerad vård i samtalet med undervisning i fokus. Även genom samverkan i team. Önskemål för hjälpmedel vid informerandet framfördes. Slutsats: Information som ges av sjuksköterskor till patienter under pågående kateterbehandling, angående sex är bristande. För att kunna uppnå kraven som ställs på sjuksköterskan, kan hjälpmedel underlätta för att ett teoretiskt samtal ska kunna äga rum även i praktiken.

Background: Urinary catheters are widely used in the healthcare. Catheter treatment can affect patients sex life and self-esteem negatively. Despite guidelines that highlight the importance of information about sex to patients, the sharing of information is often insufficient. Aim: The aim of the following study is to illuminate the nurse’s knowledge regarding sex during catheter-treatment; factors that affected if and when the patient received the information as well as how the information could be communicated. Method: Qualitative interviews with the help of a semi structured interview-guide was implemented on seven participants. The sample group included nurses which worked at a urology-clinic, health care center and 1177-telephone counseling. The data analysis method was based on Burnard’s (2008) content analysis method that resulted in three themes and a total of 14 categories. Findings: The findings present the nurse’s knowledge about sex while having a urinary catheter, factors that influence when and if information was shared and how the information can be communicated. The nurse had knowledge about the issue and also about how the sex life could be affected by the catheter treatment. Several factors were taken into consideration for information sharing to take place; the patient’s illness and age, civil status, taboo, the nurse’s relationship with the patient, time and diffusion of responsibility. The nurse saw that the information could be communicated in several ways, foremost through the creation of conditions where person centered care can take place in the dialogue and collaboration in the team. Requests for tools to help share information were made. Conclusion: Finally, an inadequate information sharing from the nurse to the patient during catheter treatment regarding sex was presented. In order to reach the requirements that are expected from the nurse, helpful tools could make sure a theoretical dialogue takes place in practice as well.