Uppsatsens problemformulering beskriver kategorisering som fenomen och dess konsekvenser på samhällsstrukturen. De mest etablerade och explicita kategorierna – man och kvinna – ses som ett resultat av de kategoriseringsprocesser som ständigt pågår. Strukturernas och kategoriernas existens och reproduktion finns i alla sociala samspel, och min huvudsakliga hypotes är att en viktig del i reproduktionen av våra könsidentiteter utgörs av det arv vi ger till barn. Denna studie syftar till att belysa huruvida det finns ett signifikant sätt att skildra könsidentiteter i barnböcker. Uppsatsen har en teoretisk utgångspunkt i en feministisk köns- och diskursteori. Frågeställningen besvaras genom en diskursanalytisk studie av barnböcker. Resultatet visar att det i många fall finns ett signifikant sätt att skildra de olika könen på, och att det finns tydliga skiljelinjer i vad som karaktäriseras som manligt respektive kvinnligt. Detta mönster av en I-särhållning av könen är ibland subtilt och ibland utpräglat, men utifrån teorier och tidigare forskning är det möjligt att visa på att det faktiskt tycks finnas ett mönster. Det mest centrala i uppsatsen är åskådliggörandet av det dialektiska förhållandet mellan text och bild i barnböckerna och samhällsdiskursen de är en del av.

The phenomenon of categorization has a great impact on community structure. This essay describes one of the most established and explicit categories - male and female – as a result of the categorization processes which constantly are going on. The structures’ and categories’ existence and reproduction can be found in all social interactions, and my main hypothesis is that an important part of the reproduction of our gender identities consist of the legacy we give to children. This study aims to shed light on whether there is a significant way of describing gender identities in children's books. The essay has a theoretical basis of a feminist gender- and discourse theory. The issue is answered by a discourse analytical study of children's books. The result shows that in many cases there is a significant way of describing the different sexes, and that there are clear divisions in what is described as male or female. This pattern of a separation of the sexes is sometimes subtle and sometimes pronounced, but based on theories and previous research it is possible to show that there actually seems to be a pattern. The most central in the paper is the visualization of the dialectical relationship between text and image in children's books and the public discourse they are part of.