Bakgrund: Vårdrelaterad pneumoni är en av de vanligaste och allvarligaste komplikationerna i samband med akut stroke. Forskningen visar att med rätt omvårdnadsåtgärder kan vårdrelaterad pneumoni i hög utsträckning förebyggas. Det saknas kunskap om sjuksköterskors erfarenheter av att förebygga vårdrelaterad pneumoni i samband med vård av patienter med akut stroke inom strokeenheten. Syfte: Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnad riktad mot att förebygga vårdrelaterad pneumoni hos patienter med akut stroke. Metod: Studien genomfördes som en beskrivande kvalitativ design och inkluderade 11 informanter. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer och den transkriberade texten analyserade med innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter av omvårdnad riktat mot vårdrelaterade pneumonier hos patienter med akut stroke kunde förstås utifrån tre kategorier; Identifikation av riskpatienter, förebyggande omvårdnadsåtgärder, omvårdnadens kontextuella utmaningar. Konklusion: Det behövs ökad medvetenhet och kunskap om hur vårdrelaterad pneumoni kan förebygga i samband med omvårdnad vid akut stroke. Rutiner för att identifiera patienter med risk för vårdrelaterad pneumoni samt vårdplaner som bygger på evidens bör utvecklas och implementeras i verksamheten. Vidare forskning behövs om de riskbedömningsverktyg som finns och hur de kan användas i den kliniska verksamheten för att identifiera och prioritera patienter med risk att utveckla vårdrelaterad pneumoni efter en akut stroke.

Background: Hospital-acquired pneumonia (HAP) is one of the most common and serious complications associated with acute stroke. Research shows that with relevant nursing interventions HAP can be prevented to a great extent. There is a lack of knowledge of nurses' experience of how to prevent HAP in connection with acute stroke within the stroke unit. Purpose: The aim was to investigate nurses' experiences of nursing in order to prevent HAP in patients with acute stroke. Method: A qualitative descriptive design was used. The data collection consisted of 11 semi-structured interviews conducted with informants at four different stroke units around southern Sweden. The transcribed text was analysed using qualitative content analysis. Result: The nurses' experiences of preventing HAP in patients with acute stroke could be understood from three categories; Identification of risk patients, preventive nursing interventions / measures, the contextual challenges of nursing. Conclusion: An increased awareness and knowledge about how HAP is prevented in connection with acute stroke is warranted. Procedures and tools for identifying patients at risk of HAP as well as care plans based on evidence of how HAP is prevented need to be developed and implemented. Further research on available risk assessment tools, and on how they can be used in clinical activities to identify and prioritize patients at risk of developing HAP after an acute stroke.