Stadsplaneringen har förändrats avsevärt med åren och så har även stadsidealet. För att hantera den allt växande urbaniseringen av städer har förtätning blivit en allt mer förekommande strategi i stadsplaneringen. Förtätning har flera miljömässiga fördelar som främjar de globala målen för hållbar utveckling. Fördelar beskrivs bland annat som mindre anspråk på naturmark, kortare körsträckor och mindre utsläpp. Många socioekonomiska fördelar antas även följa av en högre täthet, däremot är konkreta bevis för dessa antaganden inte lika välgrundade inom forskning. Likt andra kommuner framhåller Malmö stad att en förtätningsstrategi kombinerat med en blandningspolicy bidrar till jämnare livsmöjligheter för invånarna. Utifrån stadsutvecklingsområdet ‘Amiralsstaden’ i Malmö granskar denna studie vilka socioekonomiska konsekvenser som kan följa av Malmö stads förtätningsstrategi. Genom att bland annat undersöka hur förtätning lyfts fram i policydokument samt hur det påverkar pris och hyror på bostäder, social sammansättning samt invånarnas val av grannskap sätts de antagna socioekonomiska fördelarna på prov. Studiens resultat visar bland annat på att antaganden som görs i policydokument är löst grundade och att en förtätningsstrategi under de rådande förutsättningarna på bostadsmarknaden inte är förenliga med billiga bostäder. Det råder även en dissonans mellan vad forskning implicerar och vad stadsplanerare förutsätter i resultatet av en blandningspolicy. Tvivel inom forskningen skapar därmed ett behov av att anta ett kritiskt förhållningssätt gentemot de fördelar som hävdas av policyskapare.

Urban planning has changed considerably over the years and so has the urban ideals. In order to manage the ever-increasing urbanization of cities, densification has become an increasingly prevalent strategy in urban planning. Densification has several environmental benefits that promote the global goals for sustainable development. The benefits include conservation of countryside, shorter driving distances and smaller emissions. Many socio-economic benefits are also assumed to emerge as a result of a higher density, however, there is little evidence to validate these assumptions. Similar to other municipalities in Sweden, the City of Malmö emphasizes that a densification strategy combined with mixing policies contribute to equal living opportunities for the inhabitants. Based on the urban development project ‘Amiralsstaden’ in Malmö, this thesis examines the socio-economic consequences attributed to Malmö city's densification strategy. By examining how densification is represented in policy documents as well as the effects on housing prices and rents, social composition and neighborhood choice, the assumed socio-economic benefits are put to the test. The results of this study show that assumptions made in policy documents lack a strong foundation and that a densification strategy combined with the current housing market is not compatible with affordable housing. There also seems to be a discord between what the research implies and what the urban planners expect from a mixing policy. Doubts within the research community creates the need to adopt a critical approach towards the benefits claimed by policy makers.