Inom bygg- och fastighetssektorn står byggnadssektorn för över 40 % av EUs totala energiförbrukning som ger ett betydande bidrag till koldioxidutsläppen. Därför är det ytterst viktigt att byggnadens energianvändning samt miljöpåverkan hålls till ett minimum under byggskedet, samtidigt som lägsta energiprestanda eftersträvas. Denna studie har i ändamål att undersöka klimatpåverkan för ett passivhus och ett standardhus med hänsyn till energianvändning och materialåtgång ur ett livscykelperspektiv. En jämförelse görs mellan ett passivhus och ett standardhus i tre olika städer med fjärrvärme som uppvärmningssystem. Målet med undersökningen är att öka förståelsen för hur utsläpp av växthusgaser och energianvändning är fördelade i byggskedet och driftskedet. Detta arbete undersöker skillnader i klimatpåverkan för ett passivhus jämfört med ett standardhus med avseende på materialåtgången för klimatskalet. Det görs även en undersökning av skillnader i energianvändning för ett passivhus jämfört med ett standardhus i de tre olika klimatzonerna enligt Passivhusstandarden FEBY 12. Studien besvarar efter hur lång tid det är bättre att ha ett passivhus jämfört med ett standardhus med hänsyn till utsläpp av CO₂ ekvivalenter. Genom att utgå från en konstruktionsritning för ett passivhus beräknas husets energiprestanda med datorprogrammet VIP-Energy och med hjälp av Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg beräknas klimatpåverkan under produktskedet. Resultatet för denna studie visar att klimatpåverkan från materialproduktionen för passivhuset är 31,6 % mer än standardhuset. Eftersom att produktskedets klimatpåverkan inte förändras över tid kommer driftskedets klimatpåverkan vara den faktor som påverkar förändring av koldioxidutsläppen över längre tidsperioder. Resultatet visar även att det är bättre att ha ett passivhus i Umeå efter 12,5 år. För Borlänge tar det längre tid, 14,6 år, och för Malmö tar det längst tid, 19,1 år. Omväxlingen sker således snabbast i Umeå. Vilket troligen beror på att standardhuset kräver mer driftenergi än passivhuset för samtliga undersökta städer. Klimatpåverkan under driftskedet för passivhuset är större i Umeå än de övriga städerna och därför kommer den öka med större mängd varje år i Umeå än för de övriga städerna. För en analysperiod för 50 år är det mest fördelaktig att ha passivhus i Malmö jämfört med de resterande städerna med avseende på klimatpåverkan. En tydlig slutsats är att byggandet av ett passivhus är en positiv åtgärd då den förbrukar mindre energi än ett standardhus. I studien konstateras att byggnation av passivhus hjälper att minska energianvändningen inom bostadssektorn.

Due to the high percentage of EU's total energy consumption it is exceptionally important that the energy use and the environmental impact are kept to a minimum during the construction phase while the lowest energy performance is desired. The purpose of this report is to investigate the potential climate impact of passive houses regarding energy use and material consumption in a life cycle perspective. A comparison has been made between a passive house and a standard house in three different cities with district heating as a heating system. This work examined differences in the climate impact of a passive house compared to a standard house regarding the material demand for the envelope. An examination was also made of differences in energy use for a passive house compared to a standard house in the three different climate zones according to the passive house standard FEBY 12. The study also answered the question of how long time it takes until it is better to have a passive house compared to a standard house regarding emissions of CO₂ eq. The results for this study showed that the climate impact from material production for the passive house was 31.6% more than for the standard house. Since the climate impact of the material production does not change over time, the climate impact of the operating phase will be the factor that influences the change in emissions of CO₂ eq over longer periods of time. The result showed that it is better to have a passive house after 12.5 years in Umeå, 14,6 years in Borlänge and 19,1 years in Malmö. For an analysis period of 50 years, it is most advantageous to have passive houses in Malmö compared to the remaining cities in terms of climate impact. An obvious conclusion is that building a passive house is a positive measure as it consumes less energy than a standard house.