Syfte Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap sistaårs tandläkarstudenter och sista-termins tandhygieniststudenter vid Odontologiska Fakulteten, Malmö Högskola har gällande diagnos, behandling och prognos av periimplantära sjukdomar. Material och Metod En pappersenkät sammanställdes och delades ut till sistaårs tandläkar- och tandhygieniststudenter vid Odontologiska Fakulteten, Malmö Högskola. I enkäten inkluderades bakgrundsfrågor gällande erfarenhet av implantatinstallation samt implantatprotetik, kunskap om hur vävnaderna kring ett implantat undersöks, diagnostiska kriterier för periimplantär sjukdom, och prognos. Enkäten inkluderade även fyra unika fall. Resultat 97 av 119 enkäter delades ut, 83 av 97 enkäter returnerades. Studien visade att studenterna i hög grad föreslår korrekt diagnos, behandlingsplan, och prognos. Resultaten visar även osäkerhet vid självutvärdering av den ställda prognosen. Slutsats Studenterna angav i hög grad korrekt behandling, men att de träffar få patienter med periimplantär sjukdom under utbildningen. Studenterna är osäkra vilket resulterar i variationer mellan studenter gällande diagnos, behandling, och prognosbedömning vid periimplantär sjukdom. Majoriteten av studenterna föreslog att det är patientens nuvarande tandläkare som är ansvarig för uppföljning/utvärdering av implantatet. Detta är det mest lämpliga förslaget tack vare regelbundna kontroller till samma tandläkare (nuvarande). Då implantat används mer frekvent som ersättning för förlorade tänder finns ett behov av mer utbildning och färdighetsträning inom området vid Odontologiska Fakulteten, Malmö Högskola.

Aim The aim of this study is to examine the knowledge of last-year dental students and last semester dental hygienist students at the Faculty of Odontology, Malmö University regarding diagnosis, treatment, and prognosis of peri-implant diseases. Material and Method A paper case based survey study was conducted and handed out among last-year dental and dental hygienist students at the Faculty of Odontology, Malmö University. The survey included background questions regarding experience of implant installation and implant prosthetics, and knowledge about how an examination is conducted, diagnostic criteria for peri-implant diseases, and prognosis. The survey also included four unique cases. Results 97 of 119 surveys were handed out, 83 of 97 surveys were returned. The study showed that students to a high degree suggests a correct diagnosis, treatment plan and prognosis. The results also shows insecurities when self-evaluating the prognosis. Conclusion The students planned the correct treatment, to a high degree, but they encounter few patients with peri-implant diseases during their education. The students are insecure, resulting in inter-student disagreement regarding diagnosis, treatment and assessment of prognosis of peri-implant diseases. The majority suggested the patients current dentist as responsible for follow-ups/evaluation, which also is the most appropriate suggestion because of regular check-ups to the same (current) dentist. Because implants are used more frequently as a replacement for lost teeth there is a need for more education and training in this area at the Faculty of Odontology, Malmö University.