SAMMANFATTNING I västvärlden är förekomsten av sugvanor hög med en prevalens på 75 % till 95 % hos barn upp till 9 år. Om vanan fortsätter efter tre års ålder finns det risk för störningar i utvecklingen av käkarnas tillväxt och ocklusion. Tidigare studier har visat att det finns faktorer som är associerade med utvecklingen och durationen av en icke-nutritiv sugvana. Författarna till denna artikel tror att socioekonomisk status, familjeförhållanden och amning är faktorer som är associerade med utvecklingen av en förlängd sugvana. Dessutom kan det finnas ett samband mellan en förlängd sugvana och barns emotionella natur och deras språkutveckling. I denna studie undersöktes därför prevalensen av sugvanor och faktorer som är associerade med förlängda sugvanor i en grupp svenska barn mellan 2-7 år. Föräldrarna till 80 barn var konsekutivt utvalda på Allmän barn- och ungdomstandvårdsavdelningen på Odontologiska Fakulteten i Malmö och intervjuade från ett strukturerat protokoll under deras barns besök i tandvården. Sjuttio procent av barnen i studien hade någon gång haft en sugvana. Resultaten visade ett positivt samband mellan att ha en förlängd sugvana, det vill säga en sugvana efter 4 års ålder, och att vara pojke, vara förstfödd, att mamman är svenskfödd eller har en universitetsexamen. En fjärdedel av föräldrarna till de barn med förlängda sugvanor uppgav problem i språkutvecklingen grund av den icke-nutritiva sugvanan. Barn med sugvanor uppgavs även oftare vara ledsna jämfört med barn utan sugvanor. Ökad kunskap om faktorer som är associerade med sugvanor ökar möjligheten att tidigt kunna identifiera de barn som löper risk att utveckla en förlängd sugvana och därmed på sikt förhindra en bettavvikelse.