Studien innehåller en företagsekonomisk lönsamhetsanalys av Stena fastigheters relationsförvaltning som är en medveten strategi att satsa ”extra” resurser på sociala projekt i bostadsområden med en social problematik. Två likvärdiga bostadsområden inom Stena fastigheters fastighetsbestånd byggda under samma skede i miljonprogrammet belägna i utkanten av Stockholm (Fisksätra) respektive Malmö (Lindängen) jämförs. Fisksätra har en större satsning på sociala projekt (614kr/lgt) jämfört med Lindängen (146kr/lgt). Förvaltningen i Fisksätra upplever att satsningen på sociala projekt är lönsam och ger mjuka värden i form av förbättrad hyresgästrelation och ökad trivsel. En viktig del saknas dock i form av det ekonomiska utfallet av relationsförvaltningen. Uppföljningen består av en analys av två olika bostadsområdens förvaltningskostnader knutna till områdenas ”sociala tillstånd” kartläggs och sätts i relation till förändringar på intäktssidan. Kalkylerna visar att en satsning på relationsförvaltning leder till mindre förvaltningskostnader då Lindängen (5102kr/lgt) har högre förvaltningskostnader påverkade av området ”sociala tillstånd” än Fisksätra (3533kr/lgt) som i jämförelse har en betydligt mer omfattande satsning. Det betyder en skillnad på 44 procent. I en alternativ kalkyl då Fisksätra förväntas kunna öka hyresnivåerna med två procent ger Fisksätra nettokostnader på totalt (2583kr/lgt) jämfört med en oförändrad nivå för Lindängen. Summan av förändringar i kostnader och intäkter gör att Lindängen ligger 98 procent högre än Fisksätra i alternativkalkylen vilket motiverar en satsning på relationsförvaltning. Sociala projekt som har en direktkoppling till barn och ungdomar ger tydliga effekter för minskning av vandalisering och skadegörelse då kostnaderna för detta är mindre omfattande i Fisksätra jämfört med Lindängen. Det är viktigt att vid sidan om ekonomisk lönsamhet även väga in mjuka parametrar när man utvärderar relationsförvaltningen. En kartläggning av det här slaget innehåller inte enbart en lönsamhetsanalys utan ökar förståelsen för samband mellan åtgärd och utfall. Studien kan även vara ett första steg för en framtida mer detaljerad ekonomisk uppföljning.