Rädda Barnen har sedan år 2002 genomfört studier som speglar förändringar i barns välfärd i Sverige. Det här är den fjortonde rapporten i serien och kan ses som en uppföljare av de tidigare rapporterna. Rapporten redovisar utvecklingen till och med 2016. Välståndet i Sverige har under 2000-talet generellt sett ökat om man utgår från hushållens ekonomiska situation. Mellan år 1997 och år 2007 minskade barnfattigdomen från 22,3 % till 10,9%. Medianinkomsten har stigit med 60 procent om man räknar i fast pris mellan år 2000 och år 2016 och en stor andel familjer har fått det ekonomiskt bättre ställt. Men alla hushåll har inte fått del av denna ekonomiska uppgång under 2000-talet. Den välfärds- och skattepolitiska profilen har under 2000-talet framför allt gynnat de som är väl etablerade i jobb och är fullt arbetsföra. Inkomst- ojämlikheten har också fortsatt att öka. Den rikaste tiondelen ökade sina disponibla inkomster med 70 procent medan den fattigaste tiondelen ökade sin ekonomiska standard med 35 procent mellan 1999-2016. Sedan år 2013 har det gjorts en förändring av den offentliga hushållsstatistiken med en övergång till en förbättrad hushållsdefinition, vilket möjliggjorts genom införande av ett lägenhetsregister som baseras på folkbok- föringen. Detta innebär bland annat att barn som tidigare registrerats som barn till ensamstående, trots att det kan ha funnits en ny partner boende i hushållet, numera kan omfattas av hela hushållets inkomst. Tidigare barnfattigdomsrapporter har skildrat barns ekonomiska utsatthet i Sverige från 1991 och framåt. Med den nya hushållsdefinitionen tittar vi på hur den ekonomiska utsattheten utvecklats från 2011. Barnfattigdomen minskar med drygt en procentenhet för de år där jämförelser varit möjliga att genomföra, från 12,1 till 11,4 procent år 2011 och från 10,8 till 9,9 procent år 2015. Antalet barn i ekonomisk utsatthet uppskattas minska med närmare 30 000 barn per år med den nya hushållsstatistiken. 2016 års statistik, som denna rapport baseras på, visar en fortsatt minskning av barnfattig- domen från 10.8 år 2011 till 9,3 procent år 2016. Därmed lever cirka 186 000 barn i ekonomisk utsatthet. Generellt går nivån på barnfattigdom i rätt riktning. Samtidigt ser vi i årets rapport att skillnaderna fortsätter öka. Växande välfärdsklyftor ska förstås och tolkas mot en bakgrund av en långsiktig gynnsam ekonomisk utveckling de senaste årtiondena. Procentuellt minskar barnfattigdomen bland barn i familjer med utländsk bakgrund och barn till ensamstående föräldrar, samtidigt som avståndet ökar till de som har en bättre levnadsstandard. Numera har två tredjedelar av alla barnfamiljer en inkomststandard som är minst dubbelt så hög som gränsvärdet för låg inkomststandard.