Kopplingen mellan undervisningspraktiken i datavetenskap och pedagogisk forskning är vanligtvis inte så stor. En orsak till detta är att datavetenskap främst är ett ämne på högskolan där didaktiska frågor inte belysts på samma sätt som inom ämnen som är stora inom grundskolan t.ex. matematik. En annan orsak är att universitetslärare i allmänhet har begränsad kunskap inom pedagogik. Inom ämnesområdet datavetenskap vid Malmö högskola ges många kurser inom området programmering. Det upplevs ofta av lärare och studenter att första kursen i programmering är extra utmanande och kanske till och med extra svår jämfört med andra kurser inom datavetenskap. Studenter uttryckt att programmeringen är allt ifrån onödig kunskap till omöjlig kunskap att ta till sig. Bland lärarna inom ämnet datavetenskap är man överens om att programmeringskunskap är en central del av ämnet. Denna spänning mellan ämnesföreträdare och studenterna uppfattning kring programmering gör ämnesdidaktiska frågor kring programmeringsundervisningen relevanta. Här beskrivs ett utvecklingsprojekt som syftade till att starta ett didaktiskt samtal om programmeringsundervisning. Syftet var att hitta en brygga mellan ämneskunskap och didaktisk kunskap inom institutionen för datavetenskap. För att ringa in problematiken så genomfördes en seminarieserie om sex kring programmeringsundervisning. En av utgångspunkterna var att lyfta de erfarna lärarnas kunskaper och erfarenheter. Samtidigt som det skapades arenor nära den konkreta undervisningen där didaktiska diskussioner även fortsättningsvis kan föras. Ämnen som berördes var situerat lärande, peer assesment och treehold concept. Ett antal lärare har presenterat sina erfarenheter kring programmeringsundervisning, praktiska exempel, didaktiska överväganden och explicita kunskapsantaganden. Ett annat tillvägagångssätt var att läsa och diskutera didaktiska och allmänpedagogisk artiklar. Urvalet av artiklarna har gjorts efter principen att en artikel är inriktad mot konkret programmeringsundervisning och en mer begreppsinriktad allmändidaktisk. Under projektets gång uppmärksammades problematiken kring implicita vetenskapsteoretiska utgångspunkter som berör ämnet datavetenskapensdidaktik. Inom ämnet datavetenskap finns både en teknologisk ingenjörsmässig vetenskapsteoretisk tradition med sikte på praktisk nytta och en matematisk naturvetenskaplig tradition med en bakgrund i beräkningar och matematiska grundvalar för ämnet. Dessa två olika traditioner bryts mot den mer samhällsvetenskapliga pedagogiska/utbildningsvetenskapliga traditionen i ämnesdidaktiken. En erfarenhet av projektet är att explicitgöra de olika vetenskapsteoretiska utgångspunkterna har visat sig vara nyckeln till att fördjupa diskussionerna om undervisningspraktik inom datavetenskap. Utvärderingen av projektet pekar på förändrad praktik och en vilja att ytterligare fördjupa frågeställningarna kring didaktik och den egna praktiken.