Presentationen bygger på resultat från ett forskningsprojekt där syftet var att undersöka hur en grupp lärare i högre utbildning kollaborativt reflekterar över och utvecklar kunskap om hur de kan stödja studenters läs- och skrivutveckling integrerat med sin ämnesundervisning. Projektet är influerat av aktionsforskning; det handlar om att utveckla och förändra en aktivitet, men också att få kunskap om vad som händer i processen (Aagaard Nielsen & Svensson, 2006; Somekh, 2006). Inom ramen för en forskningscirkel fick åtta kollegor från olika discipliner och ämnen möjlighet att delta i en kontinuerlig dialog där erfarenhetsbaserad och forskningsbaserad kunskap kunde mötas. Projektet varade i tre terminer och innebar även att deltagarna planerade och genomförde småskaliga undersökningar i sin egen praktik, där olika sätt att stödja studenterna prövades för att sedan analyseras och utvärderas i gruppen. För att förstå processen och interaktionen i forskningscirkeln har jag använt sociokulturell teori (Wertsch, 1998) samt teorier om den kritiska reflektionens betydelse för utveckling och förändring av vårt sätt att tänka och handla (Mezirow, 1998; Mälkki, 2011). Det empiriska materialet består av 10 audioinspelade forskningscirkelträffar, intervjuer med de åtta deltagarna samt de reflektioner jag som handledare skrev i anslutning till arbetet i forskningscirkeln. Resultatet visar att deltagarnas erfarenhetsbaserade berättelser tillsammans med läsning av forskningslitteratur blev kraftfulla resurser i gruppens meningsskapande arbete. Dessa resurser gav möjlighet till igenkänning och bekräftelse såväl som utmaningar. I mötet mellan praktik och teori skapades förutsättningar för jämförelser mellan individuella och institutionella praktiker och för kritisk reflektion och förändring i sätt att tänka och handla. Gruppens samtal var inledningsvis orienterade mot brister hos studenter och i tidigare utbildning men kom alltmer att fokusera möjligheter och strategier för att förändra den egna undervisningspraktiken och institutionernas arbete. Mer uppmärksamhet ägnades åt aktiviteter, interaktionsmönster och processer som studenterna behöver involveras i för att utforska sätt att tänka, läsa och skriva inom en disciplin. Deltagarna utvecklade en bredare syn på akademisk literacy och en ökad medvetenhet om vikten av att tillsammans med studenterna uppmärksamma språkets betydelse för tänkande och kunskapsbildning. I framläggningen diskuterar jag forskningscirkeln som resurs för att utmana deltagarnas uppfattningar och värderingar och betydelsen av att de genomförde egna småskaliga forskningsprojekt men också de hinder som uppstod i processen. Vidare granskar jag kritiskt min dubbla roll som både handledare och forskare. Referenser Aagaard Nielsen, K. & Svensson, L. (Eds.) (2006). Action and Interactive Research. Beyond Practice and Theory. Maastricht: Shaker Publishing. Mezirow, J. (1998). "On critical reflection". Adult Education Quarterly, 48(3), 185-198. Mälkki, K (2011). Theorizing the Nature of Refelction. Helsinki: University Print. Wertsch, J. (1998). Mind as action. New York, Oxford: Oxford University Press. Somekh, B (2006). Action Research. A Methodology for Change and Development. New York: Open University Press.