Yrkeslärarutbildningen förändrades i Sverige 2010, från att ha omfattats av 180 högskolepoäng till att innefatta 90 högskolepoäng. I den nya yrkeslärarexamen ingår en utbildningsvetenskaplig kärna om 60 högskolepoäng och verksamhetsförlagd utbildning om 30 högskolepoäng. Malmö högskola organiserar från och med vårterminen 2012 den nya yrkeslärarutbildningen på hel- och halvfart, såväl högskoleförlagd som på distans. Syftet är att genomföra en professionsinriktad utbildning för undervisning i yrkesämnen där yrkes/ämneskunnande, yrkesdidaktik och moment inom den utbildningsvetenskapliga kärnan integreras. I yrkeslärarutbildningen ingår sex kurser på grundnivå, varav fem är niopoängskurser med verksamhetsförlagd utbildning om sex högskolepoäng. Utbildningen avslutas med ett yrkesdidaktiskt utvecklingsarbete om15 högskolepoäng. Samtliga kurser har stark koppling till yrkesutbildning och yrkesdidaktik. Under utbildningen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som yrkeslärare i den verksamhet som utbildningen avser (SFS 2010:1064). Forskningen jag arbetar med under Malmö högskolas tvååriga postdoktorprogram (2011-2013) är att utveckla högskoleutbildningars utmaningar i en föränderlig omvärld. Syftet med mina studier är att undersöka och analysera pedagogiken i distansundervisning och nätbaserat lärande med fokus på lärande och bedömning i interaktiva e-mötessystem. De huvudsakliga frågeställningarna är: • Vilka effekter (potential, påverkan, intryck) och mervärden (behållningar, förtjänster) ger kollaborativa e-seminarier för studenters lärande och utveckling på distans? • Hur kan kursuppgifter bedömas och examineras i en nätbaserad multimodal lärmiljö? Metodmässigt följer jag 20 yrkeslärarstudenter under olika e-seminarier i e-mötessystemet Adobe Connect (http://connect.sunet.se), där studenter och lärare kan kommunicera via chatt, röst och webbvideo F2F (face-to-face) för att ha genomgångar om kursuppgifter, begrepp, litteratur etc., men också diskutera, ge/få kamratrespons, samarbeta med hjälp av gemensamma anteckningar och whiteboard, visa skärm och program för andra, presentera medieproduktioner samt redovisa kursuppgifter. Samtliga e-seminarier spelas in, sparas och läggs ut i efterhand för visning online, repetition, granskning och vidare reflektion och analys. Kommunikationerna kommer dels att analyseras utifrån känslan av self-efficacy under beteckningen computer self-efficacy, CSE (Bandura, 2002), d.v.s tron på egen förmåga, påverkan, output etc. att kunna utföra distansutbildningen på ett framgångsrikt sätt. Dels används teorier om datorstött samarbetslärande, vilka studeras under beteckningen CSCL (Computer Supported Collaborative Learning) utifrån förståelsen av språk, kultur och olika aspekter av den sociala miljön, men också sammanhangets och samarbetets betydelse för lärande och utveckling (Koschmann, 1996; Stahl & Hesse, 2008).