Mitt avhandlingsprojekt belyser hur genrepedagogiska principer (Rose & Martin 2012) rekontextualiseras nationellt i såväl läromedel som klassrumspraktik med fokus på grundskolan. Centrala teoretiska utgångspunkter är kritisk diskursanalys (Fairclough 2010) samt Bernsteins utbildningssociologiska ramverk (Bernstein 2000). Läromedelsstudien undersöker hur fem aktuella läromedel instruerar i olika skriftliga genrer. Resultatet visar att läromedlen i sina yttre informationslager bekänner sig till de genrepedagogiska utgångspunkter som är påtagliga i aktuella styrdokument. Samtidigt fokuserar de endast i mycket begränsad utsträckning språkets roll för att förverkliga olika kommunikativa syften. Istället präglas läromedlen i hög grad av processinriktade perspektiv som sätter stor tilltro till inlärarnas implicita lärande. I studien tillämpas SFL (Halliday & Mathiessen 2014) på läromedlens mönstertexter för att synliggöra möjligheter till en mer explicit språklig stöttning. Den inledda klassrumsstudien granskar hur genrepedagogiska arbetssätt tillämpas av erfarna och specialutbildade pedagoger verksamma i ett socialt utsatt område med hög andel nyanlända elever. Den intresserar sig särskilt för hur lärarna strukturerar undervisningen i ett målmedvetet arbete med elevernas språk- och kunskapsutveckling.