Under de senaste åren har många av de flyktingar som kommit till Sverige kommunplacerats i mindre orter runt om i landet. En av Skånes minsta och befolkningsglesaste kommuner, Östra Göinge, har tagit emot fler flyktingar i relation till kommunens folkmängd än många andra orter, och har genom detta vänt sin negativa befolknings- och åldersutveckling. Samtidigt är ortens arbetsmarknad väldigt svag, likt stora delar av Europas mindre orter utanför storstadsregionerna. En betydande andel av den befolkning som är rotad och bofast i orten är fattig och geografiskt låst på grund av sitt begränsade sociala och ekonomiska kapital. Samtidigt ökar den organiserade rasismen i väljarandel både i kommunen och i riket i stort. Min avhandling i sociologi från Örebro universitet är placerad i en annan mindre ort nämligen Degerfors, i de sociala strukturer och nätverk som utgör ortens liv. Jag undersökte hur den kollektiva identiteten och de lokala berättelserna om orten inkluderade, rangordnade eller exkluderade grupper av ortsbor, och hur berättelserna påverkade människors tillgång till de ekonomiskt relevanta nätverken. Diskursiv inklusion visade sig vara nära kopplat till materiell inklusion, men sambandet är komplext. Genom olika sätt att markera distans eller närhet visar människor var de placerar sig själva och andra, och vilka människor som värderas högt eller lågt i det lokala. Med bas i samma teoretiska ramverk vill jag undersöka vad som händer i en ort som Östra Göinge, både vad gäller arbetsmarknad och social integration. Vilka berättelser om orten etableras? Vilka personer, egenskaper och värderingar kommer att bli inkluderade i de lokala ”vi”:et? Kommunens ledning i Östra Göinge är aktivt drivande för att ta emot nyanlända, på de regionala och nationella politiska arenorna. Det är samtidigt viktigt att få en bredare bild av hur olika delar av samhället agerar – nyinflyttade och väl rotade, civila samhället och arbetsmarknadsaktörer, människor med olika klassposition och så vidare. Genom att undersöka både berättelser om orten och sociala strukturer med relevans för det lokala ekonomiska livet kan vi få en djupare bild av hur integration fungerar.

Over the last few years a substantial share of the refugees arriving to Sweden have been offered housing in smaller countryside towns far from the geographical centres. This housing offer is connected to community resources of various kinds, so the refugees cannot really move to a different town, should they want to. One of the small local communities in the southern part of Sweden, Östra Göinge, has taken on a larger share than many in relation to the local population, and through this the negative trend of a shrinking and aging population has turned upwards. But at the same time, the labour market is very weak, much like in many of the smaller towns outside the city regions all over Europe. A large share of the locally settled and rooted population is poor and geographically “locked” due to their limited social and economic capital. And at the same time, organized racism increases its share of the vote, and North-eastern Skåne has a historically well-established Nazi movement. Springing from my doctoral thesis, I want to examine what is going on in these towns, regarding the labour market and social interaction/integration. What narratives are established in the community, which individuals, capacities and values will be promoted in the local “we”? The political management of Östra Göinge is an actively driving force in welcoming the newly arrived, acting on the regional and national political arenas. In order to understand this better, it is important to gain a deeper and broader view of how different parts of the community acts – those settled and the newly arrived, civil society and labour market actors, people of different class position and so on.