Studien syftar till att beskriva och problematisera innehållet i individuella utvecklingsplaner (IUP) för skolår 3, 6 och 8 i ett didaktiskt perspektiv. Centralt för analysen är didaktikens vad- och hur-fråga som rör innehåll (lärandets objekt) och form (lärandets akt). Med konstruktion av innehåll avses inte enbart skolämne utan också ämnesöverskridande tematiskt innehåll som kan vara vardagligt knutet till omsorgs– och fostransinnehåll och till barns möjliga frågor. Genom kritisk didaktik belyses relationerna mellan aktörerna och deras medbestämmande och inflytande. Sammantaget studeras innehåll, form och bedömning i de individuella utvecklingsplanerna på en transformeringsarena mellan stat och individ. Insamlingen av IUP-materialet genomfördes i oktober 2006 i fyra kommuner i södra Sverige, tre stadskommuner och en landsbygdskommun. I de tre stadskommunerna ingick både etniskt relativt homogena och heterogena kommundelar. Materialet omfattade 100 slumpmässigt valda planer. Resultatet kan övergripande summeras i punktform enligt följande: -Hög grad av styrande mallar med varierande utformning i olika riktningar med något undantag läggs fokus på vad eleven skall utveckla snarare än hur lärandet skall gå till och vilka insatser som krävs. -Växlande dominans och balans mellan socioemotionella mål och kunskapsmål relaterat till olika kommuner och stadsdelar i majoriteten av dokument är ansvarsfördelning mellan elev-vårdnadshavare-skola koncentrerat till eleverna med hög grad av önskad självreglering och låg grad av inflytande för elever och vårdnadshavare. Växlande förekomst av betygsliknande respektive personliga omdömen i relation till skolår, lärare, kommun och stadsdel.