Sjukdomar och medicinska tillstånd definieras vanligen genom att ett antal kriterier uppfylls och en individ bedöms som frisk från sjukdom när dessa kriterier inte längre föreligger, ofta efter en definierad tidsperiod. Incidens och prevalens mellan olika sjukdomar kan därför ofta jämföras. I longitudinella studier definieras dental karies ofta som förändringar i medeltal av ett index, vanligen DMFT/S. Karies är en livsstilssjukdom som går att bota, men symtomen på kariessjukdom är oftast persisterande vilket innebär att ett sådant index inte redovisar hur många individer som är sjuka under en viss period eller hur många som är botade från själva kariessjukdomen under samma tid utan istället redovisar en livstidsprevalens. Syftet med denna studie var att beräkna karies incidens och karies prevalens utgående från begreppen årsprevalens, kumulativ incidens och incidenstalet (incidensraten). Definition på karies hämtades från ICD-10 (KO2.1) som beskriver diagnosen för karies in i dentin. Som definition på att vara frisk (botad) från kariessjukdom användes en definierad tidsperiod på tre år utan att ny dentinkaries registrerats. Studiepopulationen var 423 individer och bestod av alla 12-åringar i Örebro län, år 1990, och som under sex år deltog i samtliga årliga recall-undersökningar (1990–1995). Av dessa hade 210 dentinkaries (definierat som ICD K02.1) någon gång under de tre åren 1990–1992 medan 213 inte uppvisade dentinkaries någon gång under samma tidsperiod. Under den efterföljande perioden 1993–1995 blev 17 % av de sjuka barnen friska från karies. Av de friska barnen insjuknade 38 individer vilket ger en årlig prevalens av 12 %. Karies hade en incidens rate av 134 fall per 1000 manår (13 %) och en kumulativ incidens på 15 % för ett år, 17 % för två år och slutligen 18% för tre år. Vår definition av den tid som krävs (3 år) för att kunna avgöra om en tidigare sjuk individ kan bedömas som frisk från karies kan i framtiden behöva justeras och fler studier i olika åldrar och populationer behövs för att ytterligare belysa problemställningen. Studien visar på relativt dåligt resultat när det gäller att bota kariessjukdom då endast 17 % av de sjuka blev friskförklarade under en period på tre år. Likaledes är resultaten av preventionen nedslående då hela 12 % av individerna i den friska gruppen blev sjuka. Resultatet bör dock tolkas med försiktighet med tanke på det begränsade antal barn som ingick i studien och risker för selektionsbias mellan grupperna. Under dessa år hade dock individuella kallelseintervall utifrån ett riskperspektiv inte införts hos Folktandvården Örebro utan orsaken till att barn inte kallades årligen berodde vanligtvis på resursbrist hos vårdgivaren. Denna metod att rapportera karies i longitudinella material och därmed definiera karies på individnivå ersätter inte traditionella metoder för att mäta kariesincidens och kariesprevalens. Metoden ger dock en ökad information avseende det antal individer som faktiskt är sjuka i karies. Ett sådant förfaringssätt medför stora fördelar ur planeringssynpunkt för tandvården då fokus blir individer och inte medeltal av ytor eller tänder, och möjliggör dessutom jämförelser mellan dem som faktiskt är sjuka i karies med dem som diagnostiserats med andra sjukdomar.

In general, most infectious and/or lifestyle-related diseases are defined as being present when sufficient signs or symptoms occurs in an individual. The term "sufficient" is a relative concept and a disease can therefore be measured with different degrees of certainty. These symptoms are commonly defined in such a way that it is possible to determine the incidence and prevalence of the disease and also the proportion of individuals that are cured from the disease. If dental caries is an individual disease which can be compared to other diseases regarding incidence and prevalence, it is important to determine for how long an individual must be free from new signs of the disease before being considered cured or free from the disease and to define the "sufficient" signs or symptoms needed for a diagnose. Based on these thoughts, the purpose of this study was to calculate caries incidence and prevalence in a group of adolescents from a definition of dental caries based on ICD-10. This study included all 12 year olds in 1990 who attended a clinical dental examination in 1990-1995 in Orebro County, Orebro, Sweden, yearly during these six years. Dental caries disease at the individual level was defined as Ko2.1 (dentinal caries) according to ICD-bo while freedom of caries was defined as the absence of Ko2.1 during a three-year period. In this study the yearly prevalence was 12%, the three year cumulative incidence was 18% and the incidence rate 13%. Results of this study highlight the poor outcomes in curing caries disease in this age-group, according to the criteria in this study, as only 17% of the children with caries at the outset of the study were free from the disease three years later. Defining both a practical level to measure signs of dental caries, and the period an individual must be free from them to be classified as cured from the disease create new opportunities to compare and communicate the disease of dental caries with other diseases. This way of registration is also of advantage for planning purposes as there the centre of interest must be the individual patient and not the tooth or surface.