Planering och styrning av tandvård på nationell nivå bör baseras på utvärderingar av jämlik fördelning, effektivitet och kostnader. Med inrättandet av tandhälsoregistret vid Socialstyrelsen öppnas möjligheter för studier av tandvårdens processer och resultat. Syftet med studien var att utifrån två identifierade kohorter longitudinellt följa och analysera frekvens och kostnader för ny fyllning eller tandkrona på tidigare restaurerad tand (omgörningar) samt relationen mellan förebyggande tandvårdsåtgärder i relation till reparativ och restaurativ tandvård orsakad av karies. Med hjälp av tandhälsoregistret studerades två kohorter omfattande den vuxna befolkningen. En longitudinell modell användes för uppföljning. I den första kohorten följdes 1 878 887 tänder hos 1 088 923 patienter mellan 42 och 48 månader. I den andra kohorten följdes 1 703 147 patienter under en period av mellan 48 och 54 månader. Fördelning av tandvård för olika åldersgrupper visade att kohorterna var representativa för hela patientgruppen. Fördelning av tandvårdsbesök varierade mellan 140 och 160 räknat per 1 000 invånare trots olika geografiska förutsättningar. Resultaten baserade på den första kohorten visar att 76% av tänderna inte fick någon ytterligare åtgärd med fyllning eller tandkrona under uppföljningsperioden, och att för resterande 24% av tänderna fick 77% endast en ny åtgärd. Det förelåg ingen könsskillnad, däremot skillnader på upp till tre intakta tänder mellan olika regioner. Resultat från den andra kohorten visade heller ingen könsskillnad. De genomsnittliga kostnaderna för reparativa åtgärder på grund av karies ökade gradvis i relation till ökade kostnader för förebyggande åtgärder. Vidare var kostnaderna för reparativa åtgärder lägre ju längre tid som följde mellan förebyggande åtgärder. Det nationella tandhälsoregistret utgör en värdefull källa för forskning om tandvård. Longitudinella registerdata för reparationer och preventiva åtgärder kan användas för att studera effektivitet, kostnader och jämlik fördelning av tandvård. Resultaten har en potential för förbättrad styrning av tandvården.

At a national level, planning and management of dental services should be based on assessments of equity, effectiveness and costs. In Sweden, data for the adult population are now accessible through The Swedish dental health register, at The National Board of Health and Welfare. This study, on two large cohorts of Swedish adults, is based on longitudinal follow-up data, retrieved from the Swedish dental health register. The aims were twofold:to assess frequencies and costs of fillings and crowns, including subsequent repair; secondly to study the relationship between preventive and restorative dental treatment. The Swedish dental health register provides data on the adult population which offers a new perspective on public health aspects of management of dental care at the national level. A longitudinal, prospective study model was used to follow-up two large cohorts for over four years. In the first cohort, data on 1,088,923 adult patients were analysed with reference to provision of single crowns and fillings over a period of 42 - 48 months. The second cohort comprised 1,703,147 adult patients:the data were analysed with reference to preventive interventions over a period of 48 - 54 months. Frequencies of distribution of dental care by age group showed that the cohorts were representative for the whole patient group. With respect to equity, the average number of dentist appointments per -1,00o inhabitants for all 21 regions of Sweden was 140 to 160, despite major variations in geographic conditions and population densities. With respect to effectiveness, about 76% of the teeth with index interventions required no additional intervention over four consecutive years of follow-up. For the remaining 24% of the teeth 77% had only one additional intervention. When differences of case -mix were taken into account, the costs of repairs to earlier interventions were basically similar, regardless of age-group.There were no gender differences. However, there were pronounced differences, of up to three intact teeth, among patients from different regions of Sweden. Follow-up of effects of caries prevention showed no gender differences. However, costs for reparative interventions increased with higher costs for preventive treatment. Moreover, the longer the interval between preventive interventions, the lower the costs for reparative interventions.The national dental health register is a potentially valuable source of data for dental research. In this study, longitudinal registry data on restorative and preventive treatment were retrieved and analysed, with reference to efficacy, costs and equity. The results have potential application in improving management of public dental health.