Att kunna läsa är att kunna navigera världen. Svenska elevers läsförmåga sjunker enligt de senaste kunskapsmätningarna. Samtidigt finns det otaligt med forskning om högläsningens fördelar. Dock utgörs forskningen till stor del av lärares perspektiv på högläsning. Syftet med denna studie är att bidra med fördjupad kunskap om högläsning utifrån elevers upplevelser av traditionell högläsning i jämförelse med interaktiv högläsning. En interaktiv högläsning har många läsfrämjande egenskaper som inte nyttjas av lärare i en traditionell högläsning. I studien deltar två skolklasser i årskurs 1 och deras klasslärare. Studiens forskningsansats kombinerar kvalitativa metoder med designbaserad forskning där elevers upplevelser av de olika högläsningspraktikerna undersöks med hjälp av en designad lärarhandledning, observationer och intervjuer. Insamlad data analyseras med en tematisk analys som tolkas med hjälp av de teoretiska begreppen och modellerna för interaktiv högläsning, integrerade läspraktiker och litterära föreställningsvärldar. Resultatet påvisar en elevsyn på högläsning som en lugn och mysig sagostund, där utrymme för dialog ska finnas för att stötta elevers läsförståelse. Vidare upplever elever att den dialogiska läsningen i en interaktiv högläsning behöver balanseras för att inte riskera att störa varandet i föreställningsvärlden. Andra aspekter som visade sig ha en betydelse för elevers upplevelser och läsförståelse var lärares medvetna litteraturval och användning av undervisningsresurser. Diskussion av resultatet relaterar till tidigare forskning och lyfter betydelsen av undervisningsmiljön, medvetna litteraturval och undervisningsresurser för en högläsningspraktik samt introducerar begreppet högläsningsro.