Den här rapporten presenterar resultaten av den datainsamling om otrygga och trygga platser i Upplands-Bro kommun som genomfördes under vecka 14 och vecka 15, 2025, i totalt tolv klasser i årskurs åtta på Ekhammarskolan, Hagnässkolan, Källskolan och Broskolan. Eleverna markerade platser över stora delar av Upplands-Bro kommun men vissa platser markerades mer än andra. De mest markerade klustren av otrygga platser var (1) Brocentrum, (2) bostadsområdet kring Fjärilsstigen i Bro, (3) Kungsängen station, och (4)Kungsängens centrum. Några bostadsområden stack också ut. Utöver bostadsområdet kring Fjärilsstigen markerades även (5) bostadsområdet kring Råbystigen i Bro, (6) bostadsområdet kring Fågelvägen, och (7) bostadsområdet kring Finnstastigen som otrygga. Utöver dessa markerade vissa elever (8) Ekhammarskolan och (9) Hagnässkolan som en otrygg plats. Även (10) en vägkorsning i närheten av Finnstaskolan pekades ut. Slutligen markerades i viss utsträckning fyra butiker/handelsplatser med omnejd som otrygga av elever. Dessa var (11) Coop Tibble, (12) Bergvägen & Berglivs, (13) Kungsängens handelsplats, och (14) cykelspåret mellan Lidl och Rönnbärsvägens busshållplats. Den mest markerade typen av otrygg plats i hela kommunen var (av de valbara kategorierna) bostadsområde (22%) och torg (15%). Därpå följde tågstationer och busshållplatser, Skolor, och Butik eller köpcentrum (alla 10%). Detta speglar i stort de mest markerade klustren. De mest angivna oroskällorna till otryggheten handlade om hur platsen används och vilka som besöker den. Den mest markerade oroskällan var att det finns obehagliga personer i området (53% av punkterna), följt av gängaktivitet (41%). Även drog/missbruksproblematik på en plats i form av alkohol/drogpåverkade personer (16%), eller hantering och försäljning av droger (15%) tycks vara en relativt vanlig källa till oro. Mindre vanligt var att otryggheten relaterade till fysiska aspekter av platsen, som belysning, nedskräpning, eller skadegörelse. Något som sticker ut är även att 26% av punkterna markerades som otrygga på grund av vetskap om att andra har utsatts för brott på platsen. Det är mer än vad vi sett i liknande studier i andra kommuner. Detta, sammanvägt med ett antal fritextsvar som nämnde specifika händelser som mord eller kända lokala brottsproblematiker som sprängningar, pekar på att många elevers uppfattningar om vissa platser och områden i Upplands-Bro formats av vetskap om brottshändelser i lokalområdet över de senaste åren. Anledningarna till otryggheten skiljde sig i viss mån åt mellan de olika otrygga klustren, men gemensamt för nästan alla kluster var att den mest markerade anledningen antingen var gäng, obehagliga personer eller vetskap om att andra utsatts för brott på platsen. Vilken problematik som dominerar varierade dock något mellan klustren. Det var till exempel vanligare att gängaktivitet angavs som oroskälla för bostadsområdet kring Fjärilsstigen, medan orsaken oftare uppgavs vara obehagliga personer vid Kungsängens station. Undersökningen pekar dock på att den allmänna oron för brottslighet i Upplands-Bro är förhållandevis låg bland eleverna. En majoritet av eleverna uppgav att de inte är särskilt oroliga över brottsligheten i Upplands-Bro, och bara 7% uppgav att de är mycket oroliga. Eleverna ombads även markera trygga platser. Eleverna markerade platser över stora delar av Upplands-Bro, men fem platser markerades mer än andra. Dessa var (1) Ekhammarskolan,(2) Kungsängens idrottsplats, (3) Hagnässkolan, (4) Bro centrum, och (5) runt Ica Nära Kungsängen. Över lag kännetecknas de trygga platser som eleverna markerade av vuxennärvaro och aktiviteter. Det inkluderar platser såsom skolor, idrottsplatser, fritidsgårdar, kyrkor, bibliotek, föreningshus, o.s.v. Många elever markerade också sina hem som trygga. Även platser i naturen var återkommande. Det finns vissa mindre skillnader mellan vilka typer av platser pojkar och flickor markerade. Pojkar pekade i högre utsträckning ut bostadsområden som otrygga (29% av punkterna för pojkar 17% för flickor), medan flickor i högre utsträckning markerade att punkten avsåg ett torg (17% för flickor, 11% för pojkar). Detta formas i viss mån av att flickor var mer benägna att ange Kungsängens centrum som en otrygg plats, medan pojkar i högre utsträckning angav bostadsområdena kring Fjärilsstigen och Råbyvägen i Bro som otrygga. Butiker och köpcentrum var också över lag vanligare bland flickor än pojkar. Även det speglas i klusteranalysen där de fyra mindre klustren runt Coop Tibble, Bergvägen & Berglivs, Kungsängens handelsplats, och Lidl i huvudsak markerades av flickor. Det var i något högre utsträckning pojkar som rapporterade skolor som otrygga och flickor som rapporterade skolor som trygga. Detta skulle till viss del kunna ha att göra med att pojkar nationellt rapporterar att de brott de utsätts för sker på skolan i större utsträckning än vad som är fallet för flickor.När det kommer till de markerade anledningarna till otryggheten är det svårt att se någratydliga skillnader mellan pojkar och flickor. Även den allmänna orosnivån skiljer sig intenämnvärt mellan pojkar och flickor. Över lag är skillnaderna mellan pojkar och flickorförhållandevis små. Men det innebär inte nödvändigtvis att de hot pojkar och flickorupplever är de samma. Sannolikt manifesterar sig t.ex. gängproblematik eller närvaron av obehagliga personer i viss utsträckning på olika sätt för flickor och pojkar. Eleverna markerade i huvudsak punkter i relativ närhet till sin skola. Undantaget till det var eleverna på Källskolan som i stor utsträckning markerade platser i Bro.