Denna kunskapssammanställning över bland annat regelverk, vägledningar och frivilliga

krav för ljus, dagsljus, solljus, utblick och belysning visar att det finns många verktyg att

ta hjälp av för att styra kvaliteten inom området. Det är viktigt med robusta lösningar för

sådant som inverkar på människors hälsa.

Vid stadsförtätning och maximering av markanvändning finns en risk att dagsljusnivåer i

befintliga byggnader minskar kraftigt. Många nya stadsdelar byggs med så hög täthet att

dagsljustillgången inte lever upp till dagens krav. Dagsljuskraven fungerar som en garant

för att trender att rationalisera bort tillgång till dagsljus och utblick inte drivs alltför

långt.

Det finns inslag i moderna byggprojekt som bidrar till lägre energianvändning som

samtidigt leder till lägre dagsljusinsläpp. Minskad fönsterarea och glas med mindre

ljustransmittans ger som konsekvens minskad dagsljusnivå vilken i sin tur får följden att

elektrisk belysning måste tändas oftare, särskilt på lägre belägna våningar. Dagsljus är

en fri/gratis ljus- och energikälla, som bidrar till resiliens vid elavbrott.

Elektrisk belysning är ett relativt nytt fenomen. Glödlamporna och lysrören uppfanns

omkring 1880 respektive 1930 dvs. för mindre än 150 år sedan. Före dessa uppfinningar

var alla byggnader belysta av dagsljus och byggplanerna och stadsplaneringen ritades

noggrant för att säkerställa god tillgång till dagsljus.

Med dagens energi- och elkris är det värt att poängtera att en av de viktigaste

energikällorna (dagsljus) också styr tidsanpassning och påverkar utvecklingen av alla

arter på jorden, inklusive människor, ända ner till cellnivå. Ny forskning publiceras varje

månad som visar hur varje band av den elektromagnetiska strålningen - från UV till

infraröd - är kopplad till dygnsrytmen och mitokondriell cellregeneration och att dessa är

allmänt grundläggande för hälsa.

Det är viktigt att byggbranschen håller sig ajour med pågående medicinsk forskning om

cirkadiska cykler och hur dagsljus, solljus, utblick och belysning på verkar hälsa.

Ny forskning och rekommendationer kommer allt tätare.

Många av de byggtekniska åtgärder som används för att reducera buller såsom tät

gruppering av byggnader, stora balkonger, extra glas utanför fönster och/eller mindre

fönster påverkar dagsljustillgång och till en viss del även utblick negativt. Vid tekniskt

samråd har det inte varit ovanligt att akustikkrav väger tyngre än kraven på dagsljus

samt utblick.

Några av de senaste trenderna i utformningen av nya byggprojekt har lett till reducerade

dagsljusnivåer inomhus (t.ex. oregelbunden och asymmetrisk placering av fönster,

loftgångar, större inglasade balkonger, mörka fasadmaterial, avskärmning via

fasadelement, mörkare invändiga ytskikt).

Elektrisk belysning inomhus behöver utformas för att underlätta seendet, dvs. utan

osynligt flimmer och bländning. En god visuell miljö minskar mängden ögonbesvär,

huvudvärk, muskel och ledbesvär och kan påverka prestationsförmåga och produktivitet

på ett positivt sätt. Under senare år har det förekommit en diskussion kring huruvida den

minskade exponeringen för infraröd strålning (IR), till följd av övergången från

traditionella ljuskällor till LED-belysning som är optimerad för synligt ljus, kan ha

betydelse för hälsa och välbefinnande. UV är viktigt för ögonens utveckling hos unga

personer. När lysrör byts till LED blir inomhus miljön UV- och IR-fattig. På senare tid

har forskning visat att det är viktigt för hälsan (ögonens utveckling m.m.).

I detaljplaner fastställs förutsättningarna för exploateringsgraden.

Byggnaders möjligheter att uppfylla krav på ljus, dagsljus, solljus och utblick ska

prövas. Vid framtagande av detaljplaner är det därför viktigt att se till att kraven är

möjliga att uppfyllas. Idag finns både metoder och verktyg som lämpar sig för tidiga

skeden, men det är inte alltid som de tillämpas eller att exploateringsgraden anpassas till

resultaten i de studier som görs. Vid hantering först vid startbesked är

projekteringsarbetet långt framskridet och anmärkningar kan få stora konsekvenser.

Några av de senaste trenderna i utformningen av nya byggprojekt har lett till reducerade

dagsljusnivåer inomhus (t.ex. oregelbunden och asymmetrisk placering av fönster,

loftgångar, större inglasade balkonger, mörka fasadmaterial, avskärmning via

fasadelement, mörkare invändiga ytskikt).

När alla rum i kritiska lägen kontrolleras i projekteringen är det vanligt med avvikelser

från kraven på dagsljusfaktor. En del kan lösas på ritbordet men inte allt. Ibland är

förutsättningarna för svåra och det går inte att hitta lösningar som tillgodoser alla krav.

Djupa rum ger svårare förutsättningar än grunda rum, eftersom ljuset avtar kraftigt med

avståndet från fönstret.

I en tätt byggd stad har inte alla samma möjlighet att välja boende – högst upp i huset

eller i gathuset där dagsljuset flödar. Mycket få föredrar mörkare bostäder men många är

beredda att kompromissa bort dagsljustillgången för att få tillgång till stadens puls.

Dagsljus ska inte bara vara en lyx som privilegierade kan unna sig, det ska vara

tillgängligt för alla.

I tätbebyggda kvarter är det ofta en utmaning att efterleva regelverket. Dagsljuset i

Sverige är relativt svagt, och lågt stående sol, dessutom ofta skymd av omgivande

byggnader, ger långa skuggor. Historien visar att svenska städer kan förse alla boende

med ljusa bostäder men om förtätandet fortsätter enligt samma mönster som tidigare så

måste både lagstiftare och planaktörer ha verktyg att förstå dess begränsningar.

Misslyckas planeringen av framtidens städer finns en risk att hälsa och välmående för de

som bor i den attraktiva kvartersstaden i all mening äventyras.

Folkhälsomyndigheten och Arbetsmiljöverket utgår från att brist på dagsljus kan ge

negativa effekter för hälsan. Uppskattningsvis spenderas 90 % av levnadstiden inomhus.

Det är en av anledningarna att miniminivåer för dagsljus i vistelserum är nödvändiga i

byggregler.

Dagsljusfaktorn är ett bra mått för att bedöma tillgången av dagsljus.

Dagsljusfaktorn bedöms över en yta där en viss andel, ofta minst hälften av ytan, ska

uppfylla ett lägsta målvärde för dagsljus. Boverkets dagsljuskrav syftar till att säkerställa

att vistelserum erhåller tillräckligt med dagsljus för att inte riskera människors hälsa.

Byggnadens gestaltning får inte riskera människors tillgång till ett hälsosamt

dagsljusinsläpp.