Syftet med denna studie är att, ur ett lärarperspektiv, undersöka hur elevinflytande tar sig uttryck i läs- och skrivundervisningen i årskurs 4–6. Studien fokuserar på vilka former av elevinflytande lärare beskriver att de använder i undervisningen samt vilka möjligheter och utmaningar de upplever i arbetet med elevinflytande.

Studien genomfördes med en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer användes för datainsamling. Totalt deltog åtta verksamma lärare i svenskämnet i årskurs 4–6. Det empiriska materialet analyserades med tematisk analys enligt Braun och Clarke (2006). Analysen genomfördes på en semantisk nivå och syftade till att identifiera återkommande mönster i lärarnas beskrivningar av undervisningen.

Resultatet visar att elevinflytande i läsundervisningen främst tar form genom elevers möjlighet att påverka bokval samt genom inflytande över hur läsningen organiseras och genomförs. I skrivundervisningen framträder elevinflytande främst i relation till innehållet i skrivuppgifter, exempelvis genom att elever ges möjlighet att välja ämne, utgå från egna intressen eller påverka hur texter utformas inom givna ramar. Av resultaten framgår även att elevinflytandet i många fall sker inom pedagogiska ramar där läraren ansvarar för struktur och progression i undervisningen.

Studien visar även att lärare upplever både möjligheter och utmaningar i arbetet med elevinflytande, exempelvis i relation till elevers olika behov, kunskapskrav och undervisningens organisering.