Denna studie undersöker hur begreppet tid och klocka behandlas i matematikläromedel för årskurs 1–3. Studien avgränsas till årskurs 1–3, då innehållet om tid och klocka behandlas mer systematiskt i läromedel för dessa årskurser.

Tid är ett centralt men komplext matematiskt innehåll i den tidiga undervisningen, och elevers förståelse påverkas i stor utsträckning av hur innehållet presenteras i läromedel. Syftet med studien är att analysera hur tid och klocka framställs i matematikläromedel med fokus på progression, representationsformer och matematiska förmågor.

Studien genomförs som en läromedelsanalys av läroböckerna Favorit Matematik (1B, 2B och 3B) och Prima matematik (1A–3B). Analysen utgår från ett analytiskt ramverk baserat på representationsformerna: verklighet, konkret, bild, språk och symbol samt de matematiska förmågorna: begrepp, metod, problemlösning, resonemang och kommunikation.

Resultatet visar att i båda läromedlen framträder en tydlig progression i arbetet med tid och klocka, där innehållet successivt utvecklas från grundläggande avläsning av klockslag till mer komplexa tidsberäkningar. Samtidigt dominerar begrepps- och metodförmågan i uppgifterna, medan kommunikationsförmågan förekommer i mer begränsad omfattning. Bild, språk och symbol är de mest frekventa representationsformerna, medan konkret representation förekommer i liten utsträckning. Analysen visar även att uppgifterna i hög grad fokuserar på rutinmässiga beräkningsmetoder, såsom att läsa av och beräkna tid.

Studien visar därmed att läromedlen erbjuder strukturerade möjligheter att arbeta med tid och klocka, med en tydlig betoning på begrepp och metod, medan vissa matematiska förmågor, såsom kommunikation och resonemang, ges mer begränsat utrymme. Studien visar därmed att läromedlen erbjuder strukturerade möjligheter att arbeta med tid och klocka, med en tydlig betoning på begrepp och metod, medan vissa matematiska förmågor, såsom kommunikation, ges ett mer begränsat utrymme.