Matematikläromedel har en traditionellt stark ställning i den svenska matematikundervisningen och används ofta som en kvalitetsgaranti för att eleverna ska nå kunskapskraven. Samtidigt visar forskning att de nationella proven har en styrande effekt på undervisningen. Denna studies syfte är att undersöka lärares syn på hur matematikläromedel i årskurs 3 förbereder eleverna för de matematiska förmågor som prövas i nationella prov. Studien utgår från frågeställningarna: Hur anser lärare att matematikläromedel i årskurs 3 förbereder elevernas matematiska förmågor inför nationella prov? samt Vilket innehåll i läromedlen anses vara särskilt stödjande respektive bristfälligt för utvecklingen av elevernas matematiska förmågor? 

Studien har en metodkombination där empiri samlats in via en digital enkät med både kvantitativa och kvalitativa inslag. Totalt inkluderades 26 respondentsvar som behandlade tre läromedel: Rik matematik, Favorit matematik och Singma matematik. Materialet analyserades med hjälp av deskriptiv statistik, induktiv innehållsanalys samt MCRF:s ramverk för matematiska förmågor. 

Resultaten visar att lärarnas bedömningar varierar mellan läromedlen. Rik matematik och Singma matematik bedöms i hög grad förbereda eleverna inom kommunikations- och resonemangsförmågan, medan Favorit matematik upplevs som mindre förberedande inom dessa områden och i större utsträckning kräver kompletteringar av läraren. Särskilt stödjande aspekter som framkommer är bland annat kooperativt lärande, kommunikativa övningar och metodvariation, medan bristfälliga aspekter rör arbetstempo, begränsad färdighetsträning och svårigheter för SVA-elever. Slutsatsen är att läromedlens didaktiska utformning har betydelse för vilka matematiska förmågor som ges utrymme, och att lärarens roll som medveten användare är avgörande för att skapa en undervisning som förbereder eleverna för nationella provens krav.