Matematiska problemlösningsuppgifter ställer krav på både matematiska och språkliga förmågor, vilket kan innebära särskilda utmaningar för elever med svenska som andraspråk. Syftet med denna studie är att undersöka hur andraspråkselever i årskurs 3 använder språkligt stöd i matematiska problemlösningsuppgifter samt hur de upplever detta i relation till lärande och delaktighet. Studien har en kvalitativ ansats och bygger på en intervention i kombination med semistrukturerade gruppintervjuer. Studien bygger på olika teoretiska ramverk såsom sociokulturella teorin och dess två centrala begreppen proximala utvecklingszonen och scaffolding, men även på Cummins modell. Tolv elever i årskurs 3  deltog i studien och arbetade i grupper med matematiska problemlösningsuppgifter både utan och med språkligt stöd i form av begreppsförklaringar, visuella representationer och konkret material. Den insamlade materialet analyseras dels av en innehållsanalys med inslag av tematisk analys. Resultaten visar att eleverna använde flera olika former av stöd i problemlösningsprocessen, såsom lärarens stöttning, kamratstöd, visuella strategier och konkret material. Efter att stödet introducerades upplevde eleverna uppgifterna som mer begripliga och flera elever blev mer delaktiga i arbetet. Studien visar att språkligt stöd kan bidra till att göra matematiska problemlösningsuppgifter mer tillgängliga för andraspråkselever och skapa bättre förutsättningar för deras lärande och delaktighet i matematikundervisningen.