Den svenska nuvarande läroplanen (hädanefter Lgr22) anger att det är lärare och rektorers ansvar att eleverna erbjuds ämnesövergripande undervisning (Skolverket, 2022, s. 14 & 19). Det framgår däremot inte hur eller i vilken omfattning detta ska ske, vilket skapar ett stort tolkningsutrymme. Syftet i det här examensarbetet är därför att beskriva och analysera mellanstadielärares inställning till ämnesövergripande undervisning. Studiens syfte besvaras med hjälp av en kvalitativ undersökning där semistrukturerade intervjuer utifrån en hermeneutisk och fenomenologisk forskningsansats genomförts. Detta för att möjliggöra en nyanserad och fördjupad förståelse för det breda begreppet ämnesövergripande undervisning samt lärarnas erfarenheter och inställning till det. Studien presenterar hur ämnesövergripande undervisning kan organiseras, dels, utifrån tidigare forskning, dels, utifrån vad de intervjuade lärarna beskriver. Vidare presenterar studien olika faktorer som kan påverkar lärares inställning till ämnesövergripande undervisnings, och resultatet av studien pekar på framför allt tre avgörande faktorer. För det första framstår kunskapssyn som avgörande vid organisering av undervisning. I den här studien analyseras kunskapssyn i kombination med ämnesövergripande undervisning utifrån pragmatismen, som är starkt förankrat med en vilja att utveckla en fördjupad helhetsförståelse. För det andra pekar studien på att skolans organisation är av stor betydelse, och då i form av pedagogiska inriktningar, sammansättning av personal och tidfördelning. Den tredje faktorn relaterar till hur rådande styrdokument är formulerade och organiserade då det är lärares uppgift att följa och förhålla sig till dessa. I studien framkommer även ett nytt perspektiv på ämnesövergripande undervisning som är kopplat till huruvida undervisningen sker i kollegialt samarbete eller av en enskild lärare. I studien används begreppen enskild- och kollegial ämnesövergripande undervisning för att analysera detta. Studien undersöker om förutsättningarna skiljer sig åt och om lärarnas inställning varierar beroende på vilken form av ämnesövergripande undervisning som diskuteras. Denna studie riktar sig till lärare och rektorer som är intresserade av ämnesövergripande undervisning på mellanstadiet. Studien är relevant då undervisningen på mellanstadiet ofta går mot en mer ämnesuppdelad karaktär och det finns ett fåtal tidigare gjorda undersökningar som handlar om ämnesövergripandeundervisning i årskurserna 4–6. 

Nyckelord: ämnesövergripande undervisning, mellanstadiet, SO-undervisning, synteskunskaper, skolans demokratiska uppdrag.