Lindeberg, Maria. Svensson, Charlotte (2026). När språken talar olika: Professionell samverkan i bedömning och differentiering av DLD hos flerspråkiga elever. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.

Förväntat kunskapsbidragStudien bidrar med förståelse för hur differentieringen mellan DLD – Developmental Language Disorder (språkstörning) och andraspråksutveckling i hög grad är en strukturell utmaning. Ett centralt bidrag är identifieringen av ett organisatoriskt tomrum i förskoleklassen, då tidigare logopedinsatser avslutas samtidigt som specialpedagogiskt stöd ofta saknas. Genom att synliggöra hur brister i mesosystemets kopplingar påverkar kartläggning och differentiering, ger studien insikt i hur utmanande det kan vara att nå en likvärdighet i stöd. Genom att framhäva specialpedagogen som en systemagent visar studien hur samverkan kan överbrygga klyftan mellan olika professioner. På detta vis tillför studien kunskap om ett behov att frångå normativa, statiska bedömningar till mer dynamiska bedömningar med grund i ett tvärprofessionellt arbetssätt.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka hur vissa lärare och specialpedagoger i grundskolan beskriver kartläggning, differentiering samt den tvärprofessionella samverkan kring flerspråkiga elever med misstänkt språkstörning. Studien innehåller följande frågeställningar:

- Hur beskrivs samverkan mellan olika professioner i arbetet med kartläggning av eventuell språkstörning bland flerspråkiga elever i grundskolan?

- Vilka kunskaper och utmaningar beskriver några lärare och specialpedagoger som centrala för att kunna skilja mellan andraspråksinlärning och språkstörning?

TeoriStudiens teoretiska ramverk utgår från Bronfenbrenners ekologiska systemteori, det sociokulturella perspektivet samt Cummins teori, Common Underlying Proficiency (CUP).

MetodStudien är kvalitativ och baseras på semistrukturerade intervjuer med två specialpedagoger med kombinerad speciallärartjänst i F-6 samt två lärare i förskoleklass. Empirin analyserades genom en tematisk analys.

ResultatResultatet visar att den största utmaningen i differentieringen ligger i en brist på tillräckliga, icke normativa kartläggningsverktyg samt en generell osäkerhet i kompetensen att skilja mellan BICS - Basic Interpersonal Communication Skills (vardagsspråket) och CALP -  Cognitive Academic Language Proficiency (det akademiska språket). Det identifierades också strukturella luckor som brister i mesosystemets kopplingar, vilket inkluderade en avsaknad av specialpedagogisk närvaro i förskoleklass samt utebliven logopedkontakt och en samverkan med modersmålslärare som var obefintlig eller bristfällig. I studiens resultat framträder specialpedagogerna i rollen som systemagenter, vars uppgift blir central för att överbrygga strukturella hinder och stärka det tvärprofessionella samarbetet genom handledning och drivande av kompetensutveckling av lärarnas språkliga medvetenhet. Slutsatsen är att differentieringsdilemmat i praktiken är mer kopplad till en strukturell lucka och en organisatorisk brist än en ovilja hos professionerna.

Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogens kritiska roll som systemagent och kunskapsbrygga i arbetet med flerspråkiga elever belyses i studiens specialpedagogiska implikationer. Genom att specialpedagogen leder det tvärprofessionella arbetet för att säkerställa en differentiering mellan språkstörning och andraspråksinlärning kan feldiagnostisering motverkas. 

SlutsatsEn central slutsats är de stora utmaningarna som ligger i det organisatoriska stödet och inte i en ovilja hos professionerna. Det uppstår ett systematiskt glapp av tidiga insatser i förskoleklass samt en utmaning framstår för lärarna i att differentiera elevers språkliga svårigheter.