Syftet med denna studie är att undersöka hur bildlärares digitala kompetens uttrycks i undervisningen enligt forskning. Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt baserad på fyra empiriska studier samt fem källor som utgör kontexten.Resultaten visar att bildlärare generellt uppger en relativt hög digital kompetens, men att denna i praktiken ofta används på ett begränsat och främst stödjande sätt, exempelvis för presentation, planering och informationssökning. Användning av digitala verktyg för kreativt skapande och fördjupat lärande förekommer i mindre utsträckning. Studien visar även att lärares upplevda kompetens, tillgång till fortbildning och organisatoriska förutsättningar har stor betydelse för hur digitala verktyg integreras i undervisningen.Sammantaget visar resultaten att digital kompetens i bildämnet behöver förstås som en didaktisk och organisatorisk fråga, snarare än enbart en teknisk färdighet.

The aim of this study is to investigate how visual art teachers’ digital competence is expressed in teaching according to previous research. The study is conducted as a systematic literature review based on four empirical studies and five sources which creates the contextual base. The results show that visual art teachers generally report a relatively high level of digital competence, but that in practice it is often used in a limited and mainly supportive way, such as presentation, planning, and information retrieval. The use of digital tools for creative work and deeper learning occurs to a lesser extent. The study also shows that teachers’ perceived competence, access to professional development, and organizational conditions play an important role in how digital tools are integrated into teaching.Overall, the results indicate that digital competence in visual arts education should be understood as a didactic and organizational issue rather than merely a technical skill.