Den här uppsatsen har till syfte att undersöka och analysera det nuvarande forskningsläget gällande kvinnlig representation i historieundervisning på mellanstadiet samt vilka konsekvenser och utmaningar som medföljer. Metoden bakom uppsatsen är baserad på insamling av empiri och mönster från ett urval av relevanta artiklar som sedan sammanställs och analyseras i uppsatsen. Resultatet av sammanställningar och analyser använder vi sedan som underlag i vår diskussionsdel där vi besvarar vår frågeställning. De centrala begreppen i uppsatsen är kvinnlig representation, aktörer och didaktik.

 Vi valde att arbeta med historieämnet på grund av dess möjlighet till utveckling kopplat till dagens värderingar. Representation i relation till kvinnans roll är ett intressant ämne som kan kopplas till läroplanens direktiv om en jämställd skola. En del av slutmålet med denna uppsats är att ge tips på hur man som lärare kan navigera kring kvinnlig representation kopplat till historieundervisningen.

Genom uppsatsens gång använder vi oss av flera olika typer av artiklar som undersöker ämnen såsom kvinnlig visuell representation i läromedel och kvinnliga omnämnanden i läromedel. Vi belyser även elevers syn och tankar kring kvinnans roll i en historisk kontext, lärares syn på kvinnlig representation i undervisning och problematik med att inkludera fler kvinnor i historieundervisning samt hur man kan gå tillväga för att inkludera fler kvinnliga aktörer i historieundervisning. 

Utifrån en analys av dessa artiklar har vi lyckats observera ett antal mönster. Nämligen att den kvinnliga representationen i läromedel, både i det visuella (bilder) och de skriftliga omnämnanden, inte är jämlik med hur ofta män nämns eller visas i de undersökta läromedlen. Vi har även observerat att elevers syn på den kvinnliga rollen i historia verkar vara riktad mot att kvinnor upplevs som osynliga eller passiva åskådare inom historia där den primära rollen för kvinnor är som omhändertagare för barn och hemmet.