Medielandskapet är i ständig förändring och vi, som navigerar i det, ställs inför nya utmaningar och möjligheter, såväl teknologiska, ekonomiska som politiska, vilket leder till ändrade produktionsvillkor och ändrad medieanvändning. Därför argumenterar vi för att medie- och kommunikationsutbildning behöver omvärderas, utvecklas och designas utifrån det nya, föränderliga och oväntade. Som universitetslärare har vi arbetat tillsammans i två decennier och genom åren utvecklat våra kurser för att möta dessa utmaningar. Vi har ställt oss frågor som hur en bäst lär sig att förstå svåra begrepp, men också hur en lär sig det som uppfattas som svåra och tråkiga ämnen. Vi har under åren testat flera olika didaktiska designmodeller och vi kommer här att beskriva samt kritiskt diskutera en av dem.

Syftet med kapitlet är att visa att gestaltande metoder kan användas i teoretiskt lärande för att fördjupa och bredda lärandet, och framför allt att kritiskt diskutera vår didaktiska design.

Vi utgår i kapitlet från kursen: Mediehistoria, som ligger på fjärde terminen på kandidatprogrammet Medie- och kommunikationsvetenskap (MKV) på Malmö universitet. Kursen introducerar mediernas historiska utveckling i västvärlden och belyser sociala, tekniska, kulturella och politiska aspekter av såväl traditionella massmedier som nya digitala medier. Det är ett stort och brett område, som studenterna dessutom ska studera på djupet. Den didaktiska design vi utvecklat baseras på Deweys tankar om att lära genom att göra, Schöns “den reflexive praktikern”, bell hooks kritiska demokratiska feministiska lärande samt Bornemarks diskussioner om konstnärligt

lärande. Metodologiskt kommer kapitlet baseras främst på våra egna autoetnografiska erfarenheter, kursdokumentation, men också studenters röster med nedslag i 15 års kursutvärderingar.

Slutsatsen är att gestaltande metoder stärker studenternas lärande och ger dem bredare former av både ratio- och intellektuskunskaper. Studenterna är mycket positiva till gestaltning som lärandeforme, men behöver pedagogisk hjälp att förstå gestaltningens kritiska potential.