Sammanfattning/AbstractKramer, Charlotte (2025). Extra anpassningar kopplat till relationskompetens. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidragDet finns oklarheter i hur en specialpedagog förväntas verka. Man kan också undra om paradigmskiftet från kategoriskt till relationellt perspektiv någonsin genomförts. Specialpedagogen tillsammans med elevhälsoteamet har en viktig uppgift att fylla för alla elever som aldrig når målen i grundskolan och får gymnasiebehörighet. Studien vill belysa samarbeten och kompetenser som är viktiga för specialpedagogen. Den pekar på vikten av att utreda just interaktionerna i mellanrummet mellan pedagog och elev. Med relationskompetens kan de extra anpassningarna bli mer vässade för en mer generell måluppfyllelse. Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att fånga lärares uppfattningar om extra anpassningar och vilket specialpedagogiskt stöd som lärarna behöver i planering, genomförande och bedömning av dessa.  ●      Vilka uppfattningar har lärare om extra anpassningar och vad upplever lärarna som hinder och möjligheter i arbetet med dessa i sin undervisning? 

●      Vilka uppfattningar finns om det viktigaste stödet till läraren från specialpedagogen och hur ska det enligt lärarna helst vara utformat? TeoriDen teoretiska förankringen i studien är relationskompetens såsom den formulerats, beskrivits och förankrats i teori och praktik av professor Jonas Aspelin. Denne döper inte sin teori till någonting, men för studien är just begreppet relationskompetens intressant. Hans teori är utvecklad ur Thomas J Scheffs socialpsykologi och Martin Bubers relationistiska filosofi och kan sägas tillhöra de relationella teorierna.   MetodStudiens metodval utgår från en kvalitativ ansats där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det gör det möjligt att söka efter olika egenskaper och typiska drag. En kvalitativ ansats gör det möjligt att fånga informanternas tankar, förhållningssätt och föreställningar. Den kvalitativa forskningen betonar informanternas perspektiv.  ResultatStudiens informanter har svarat på frågor angående vilket stöd de behöver för att genomföra extra anpassningar samt vad de ser som hinder och möjligheter i detta arbete. De är entydiga i sin önskan om en synlig, närvarande specialpedagog i klassrummet. De vill att just specialpedagogen utifrån sin kompetens lär känna eleverna, hjälper till med kartläggningar, utifrån denna föreslår och tar fram extra anpassningar samt säkerställer att läraren utifrån kompetens och utrymme i undervisningen också kan genomföra dessa. De vill ha feedback på hur de undervisar via observationer och handledning samt förslag till förbättringar och organisation. Specialpedagogiska implikationerSkollagen föreskriver att extra anpassningar genomförs inom ordinarie undervisning. Studiens resultat beror i viss mån troligen på att elevhälsoteamen tolkar skollag och anvisningar som att läraren ensam ansvarar för dem. Lärarna i studien känner sig därmed utelämnade utan kompetens för uppgiften. Det får följden att de antingen inte genomför extra anpassningar alls eller tror sig göra det. Här ligger troligen svaret på varför nästan 30 % av våra elever inte får gymnasiekompetens. Specialpedagoger har kunskap att åstadkomma bättre anpassningar i fråga om tydlighet än lärare. Specialpedagogens uppgift är att utreda hela lärmiljön på tre olika nivåer; organisations-, grupp- och individnivån. Stödet ska skräddarsys och miljön justeras, vilket borde göras tillsammans med läraren för bästa resultat. Informanterna är tydligt nöjda med möten som resulterar i beslut och handlingsplaner. Dessa bidrar till att pedagogerna kan genomföra extra anpassningar, särskilt om de bygger på kontinuerlig analys av elevernas resultat, vilket i sin tur motverkar bristen på samarbete och transparens.