För närvarande studier tog avstamp i syfte att undersöka vilka erfarenheter pedagoger och rektorer i svensk förskolekontext har av att rapportera orosanmälan till socialtjänsten, samt att belysa hur de resonerar kring detta ansvar. Studien avsåg även att undersöka vilka organisatoriska rutiner som finns för hantering av orosanmälningar samt att bidra till en fördjupad förståelse för förskoleproffesionens komplexa uppdrag i samband med hantering av orosanmälningar. Datainsamlingen utfördes genom en kvantitativ enkätundersökning riktad till personal inom olika förskolor i Sverige. Enkäten inkluderade både slutna och öppna frågor. 

Resultat och analys presenteras med stöd av statistik och etisk teori. Resultaten visar att flera faktorer påverkar beslutsfattandet vid hantering av orosanmälningar som ofta som ofta präglas av komplexa, moraliska och etiska dilemma. Med hjälp av begrepp som värde, moral och försök vi skapa en fördjupad förståelse för processen som påverkar överväganden. Det framkommer att både yrkesspråk och rutiner för hur en anmälan hanteras kan variera mellan olika förskolor och därmed skapa otydlighet i beslutsprocessen. 

Emellertid kan vi inte påvisa skillnader mellan de olika yrkeskategorierna som deltagit i vår undersökning. Däremot förekommer det att pedagoger med längre yrkeserfarenhet upplever färre hindra och i högre grad agerar i enlighet med gällande lagstiftning och yrkesetik. Sammantaget pekar ut på ett behov av tydligare rutiner och gemensamma moraliska reflektioner. Empirin belyser även att en rad faktorer som påverkar verksamma inom förskola i olika stor utsträckning, inför beslutsfattande om att rapportera orosanmälan. 

Nyckelord: barn, barnskötare, barnmisshandel, etik, etisk teori, faktorer, far illa, förskola, förskolepedagog, förskollärare, misshandel, moral, oro, orosanmälan, rapportera, rektorer, socialtjänst, svensk kontext, Sverige