Denna kvalitativa intervjustudie undersöker en kommunal klimakteriesatsning som en del av ett bredare hälsofrämjande arbete. Syftet är att fördjupa förståelsen för hur personalen uppfattar och förhåller sig till kommunens satsning på kunskap och stöd kring klimakteriet, samt att identifiera satsningens drivkrafter, möjligheter och utmaningar. Analysen utgår från ett organisatoriskt och genusvetenskapligt teoretiskt ramverk som vuxit fram ur empirin.

Resultaten visar att klimakteriesatsningen över lag har mottagits väl och betraktas som ett viktigt steg mot att synliggöra kvinnors erfarenheter i arbetslivet. Trots vissa utmaningar framhålls flera positiva effekter, som kan leda till en förbättrad organisatorisk och social arbetsmiljö som främjar hälsa, inkludering och dialog. Även små insatser, som en enstaka kunskapshöjande föreläsning, har visat sig kunna öka förståelsen och ge chefer bättre verktyg att stötta sina medarbetare.

Med stöd i teorin om sensemaking (Weick, 1995) visar studien hur informanternas attityder och tolkningar formas av kön, erfarenheter och social kontext. Satsningen har inte bara ökat kunskapen om klimakteriet, utan även introducerat ett klimakterieperspektiv i den organisatoriska diskursen kring hälsofrämjande arbete, vilket synliggör åldrande kvinnors erfarenheter och bidrar till en mer inkluderande arbetsmiljö. Slutligen har satsningen bidragit till att skapa en gemensam förståelse och ett gemensamt språk för att tala om klimakterierelaterade frågor, vilket kan underlätta dialogen på arbetsplatsen och öppna upp samtal kring andra hormonrelaterade besvär.

This qualitative interview study explores a municipal menopause initiative as part of a broader health promotion strategy. The purpose is to deepen the understanding of how employees perceive and relate to the organization’s investment in menopause-related knowledge and support, and to identify the driving forces, challenges, and opportunities associated with such an initiative. The analysis is guided by an organizational and gender-theoretical framework developed from the empirical material.

The findings show that the menopause initiative has been largely well received and is viewed as an important step towards making women’s experiences in working life more visible. Despite certain challenges, several positive outcomes are highlighted, including an improved organizational and social work environment that fosters health, inclusion, and dialogue. Even small actions, such as a single educational lecture, were shown to enhance understanding and provide managers with tools to better support employees.

Drawing on the theory of sensemaking (Weick, 1995), the study illustrates how participants’ attitudes and interpretations are shaped by gender, age, experiences, and social context. The initiative has not only increased awareness of menopause but also introduced a menopause perspective into organizational health discourses, making visible the often-marginalized experiences of aging women and contributing to a more inclusive work environment.