I artikeln argumenteras för att scenariedidaktik kan ses som en övergripande ämnesdidaktisk modell. Didaktiska modeller i allmänhet knyter samman teori och praktik. I artikeln lyfts fram såväl teoribasen för scenariedidaktik som ett flertal exempel på olika scenariedidaktiska arbetsformer. En koppling görs till Nielsens fyra ämnesdidaktiska paradigm (orienterade mot basämnet, vardag/individ, samhälle/utmaningar respektive världen/existens). Artikeln lyfter fram att scenariedidaktik främst kan kopplas till utmaningsdidaktik/samhällsparadigmet. Samtidigt finns det spår av såväl det individcentrerade paradigmet som av det fjärde reflekterande och världscentrerade paradigmet. Dessutom finns en tydlig bas i relevant ämnesinnehåll. På flera ställen i artikeln betonas den stora potential för kritisk-eko-reflexiv bildning som finns med scenariedidaktik. Som inramning inleds artikeln med en kort beskrivning av ämnesdidaktik som fält och en historisk jämförelse mellan didaktiken i Danmark och Sverige. Artikeln avslutas med ett förslag till fyra reflektionsfrågor som komplement till Klafkis klassiska didaktiska analys.

The article argues that scenario didactics can be seen as an overall didactic model. Didactic models in general link theory and practice. The article highlights both the theoretical base for scenario didactics and several examples of different scenario didactic methods. A connection is made to Nielsen's four subject didactic paradigms (oriented towards the basic subject, everyday life/individual, society/challenges and the world/existence, respectively). The article highlights that scenario didactics can primarily be linked to challenge didactics/the society paradigm. At the same time, there are also traces of both the individual-centered paradigm and the fourth reflective and world-centered paradigm. In addition, there is a clear basis in relevant subject content.At several places in the article, the great potential of scenario didactics for critical-eco-reflexive Bildung is emphasized. As a framework, the article begins with a brief description of subject didactics as a field and a historical comparison between didactics in Denmark and Sweden. The article concludes with a proposal for four questions as a complement to Klafki's classical didactic analysis.