I takt med att befolkningen åldras ökar behovet av teknologiska lösningar som möjliggör ett tryggt och självständigt boende för äldre personer. Traditionella trygghetslarm bygger ofta på aktiv handling från användaren, vilket kan vara en begränsning i akuta situationer. Smarta hem-lösningar erbjuder ett alternativ genom att övervaka dagliga aktiviteter, upptäcka avvikelser och möjliggöra automatiska larm. Studien syftar till att undersöka hur informationsarkitekturen i dessa lösningar kan anpassas efter individens behov, samt hur upplevelsen av trygghet skiljer sig mellan traditionella larm och smarta system.

Genom en systematisk litteraturöversikt med stöd av tematisk analys identifieras mönster i hur äldre använder, upplever och påverkas av trygghetsteknik. Resultaten visar att individanpassning, transparens och kontroll över informationsflöden är centrala faktorer för att tekniken ska upplevas som trygg snarare än övervakande. Dessutom betonas vikten av att systemen är flexibla över tid och kan justeras i takt med förändrade fysiska, kognitiva eller sociala förutsättningar.

Studien lyfter ett forskningsgap där tidigare arbete främst fokuserat på tekniska implementationer, medan aspekter som användarens upplevelse, behovsanpassning och långsiktig interaktion med systemen ofta försummats. Resultaten bidrar till en djupare förståelse för hur trygghet, autonomi och integritet kan balanseras i informationsarkitekturen för framtidens äldreomsorg.