Studien undersöker lärares motiveringar för de urval av litterära texter som används i skolämnet svenska som andraspråk och elevers uppfattningar om dessa val. Detta sker genom en diskussion av intervjusvar från lärare och elever. Studien är kvalitativ och består av semistrukturerade intervjuer som har genomförts med 8 lärare samt 15 elever på gymnasiet som följer kursen i svenska som andraspråk. McCormicks repertoarbegrepp (1994) och Felskis begrepp (2008) om olika sätt att läsa och reagera på texter är det huvudsakliga teoretiska ramverket. En tematisk innehållsanalys är gjord av resultaten. Resultaten visar att lärarna anser att elevers läsning av skönlitteratur framför allt ska vara språkutvecklande. Ofta väljs litteratur med hög igenkänningsfaktor och lärarna menar att eleverna genom läsningen kan få perspektiv på sina egna liv och andra sätt att leva, något som bekräftas av eleverna. Det framgår även att lärarna anpassar sitt litteraturval och sin undervisning efter förväntningar som de har på elevgruppen och i viss mån anläggs ett bristperspektiv på deras språk och litterära repertoarer. Eleverna visar huvudsakligen ett positivt förhållningssätt till skolans litteratururval och de motiveringar som görs. Dock efterlyser de mer samtida och även utom-europeisk litteratur. Intervjusvaren om kanon och klassiker ger en splittrad bild och när begreppet ’bildning’ nämns handlar det om en inkluderingsönskan till svenska förhållanden, som kan tolkas som en slags assimilatorisk strävan. Överhuvudtaget synliggör resultaten behovet av att närmare diskutera förutsättningarna och villkoren för olika elevgrupper att kunna utvecklas genom de val av skönlitteratur som ligger till grund för undervisningen.

This article focuses the teachers’ views and beliefs of course literary texts and the selection of these, in the school subject Swedish as a second language in upper-secondary school. The aim is to illustrate and analyse the motivations behind teachers selection of the literary texts they use. In addition, students’ views on these selection criteria are also included in the aim. The main theoretical framework is Kathleen McCromick´s socio-cultural model of reading and literature teaching (1994)  as well as Rita Felski´s concepts of modes of textual engagements (2008). The empirical materials consist of tape-recorded and semi-structured interviews with eight teachers and 15 students, independent of each other, from three upper secondary schools. A thematic content analysis is used to find patterns and then themes to be applied in conjunction with the interpretation of the material. The results show that teachers find literature useful as it may provide knowledge of and various perspectives on life and society, even though second language pupils do not take part in the history of literature in their course. Furthermore, literature not only helps develop multilingual students’ knowledge of the Swedish language but also provides them with insights into Swedish culture, in some ways with an assimilating ambition with the aim to include the students in the Swedish culture and way of living. Literature that includes a high recognition aspect is often selected and the teachers mean that this can help the students to gain perspectives on their own lives, which the students most often appreciate. The teachers adjust their selection of literary texts after the expectations they have on the group of students, but they have in some ways a shortcoming perspective om the students’ language and literary repertoire. The students themselves show a positive approach to the schools’ selections and to the arguments the teachers give. However, the students call for more contemporary texts as well as global selections, as the selection of literature was found to be traditional and Western. Overall, the results make visible the needs to further discuss the conditions and terms under which different groups of students can be enriched or limited by the selection of literary texts in teaching Swedish as a second language.