Undersökningar gällande studie- och yrkesvägledning visar bland annat att studie- och yrkesvägledningen är lågt prioriterad samt att det är en brist på tid. De studie- och yrkesvägledare som jobbar på fler skolenheter än en upplever dessutom att elevantalet är orimligt och att de inte får förutsättningar att arbeta med studie- och yrkesvägledning. Vår uppsats syftar till att få förståelse för hur studie- och yrkesvägledares yrkesidentitet påverkas av fragmentiserade tjänster i grundskolan. Vi syftar även till att ta reda på vilka faktorer som kan påverka studie- och yrkesvägledare och deras yrkesidentitet inom fragmentiserade tjänster i grundskolan. Genom studien använder vi oss av semistrukturerade intervjuer, och vi intervjuar 9 studie- och yrkesvägledare i olika delar av Sverige. Uppsatsens teoretiska ramverk består av Marcias teori om identitetsutveckling och modellen Occupational Identity Formation. Resultatet visar att det finns olika faktorer som påverkar studie- och yrkesvägledares yrkesidentitet i fragmentiserade tjänster vilket kategoriseras som organisation och arbetssituation, samarbete och yrkesidentitet. Resultatet visar att organiseringen av studie- och yrkesvägledning, vilket bland annat innefattar procentfördelning, medför fördelar och nackdelar samt att det finns skillnader mellan de olika skolenheterna. Det bristande samarbetet mellan studie- och yrkesvägledaren och övrig personal samt relationen till elever visar sig också påverka yrkesidentiteten. Det visar sig att upplevelsen av yrkesidentiteten skiftar mellan studiens informanter, där yrkesidentiteten upplevs både som helhetlig och splittrad.