Denna studie undersöker om och i så fall hur läsning fungerar som en rekreativ del i fritidshemmet. Utgångspunkten är ett minskat läsintresse bland barn som får oss att vilja förstå hur läsning formas i informella lärmiljöer. Genom en kvalitativ metod, bestående av semistrukturerade intervjuer med tre elever, tre pedagoger och en rektor synliggörs det hur både elever och fritidshemspersonal förhåller sig till, samt arbetar med läsning. All empiri analyseras med stöd i självbestämmandeteorin, vilken bidrar till att belysa elevers inre motivation och upplevelse av läsning som en frivillig aktivitet. Analysen visar på hur faktorer såsom miljö, autonomi och social samhörighet påverkar läsningens roll som rekreation. Resultaten visar att läsning upplevs som rekreativ främst när den sker på barnens egna villkor, när de får välja vad, när och hur de vill läsa, och när miljön stödjer koncentration och avkoppling. Pedagogerna uttrycker en vilja att främja läsning, men pekar på hinder såsom bristande resurser, högljudda miljöer och konkurrens från andra aktiviteter. Studiens slutsats är att läsning har potential att bli en naturlig del av fritidshemmets rekreativa innehåll, men att detta kräver ett medvetet pedagogiskt arbete som utgår från barns perspektiv, autonomi och delaktighet.