Denna textstudie utgörs av en analys av fyra verk från Läslistan för Gymnasiet (Skolverket &Kulturrådet, 2024): Kejsaren av Portugallien (1914) av Selma Lagerlöf, Doktor Glas (1905)av Hjalmar Söderberg, Förvandlingen (1915) av Franz Kafka samt Främlingen (1942) avAlbert Camus. Syftet med studien har varit att undersöka hur huvudkaraktärernas själsligakonflikter gestaltas i respektive verk, hur dessa kan relateras till den historiska kontexten,samt vad dessa verk kan säga en modern läsare med de rådande normer som finns idag. Syftetär vidare att vidga perspektivet på läsning för lärarprofessionen. Frågeställningarna lyder:Hur speglas karaktärernas själsliga konflikter i relation till samtidens föreställning ompsykiskt välbefinnande, kön och identitet? och Hur kan arbetet med äldre litteratur sombehandlar själsliga konflikter didaktiseras i litteraturundervisning?De teoretiska perspektiv som tillämpats inkluderar läsreceptionsteoretiska begreppsåsom Gadamers horisontsammansmältning, men också normkritiska begrepp som Butlersperformativitetsbegrepp, Nikolajevas motsatsschema samt Beckers stämplingsbegrepp. Detanalyserade materialet består av de nämnda verken samt litteraturhistoriska uppslagsverk.Resultatet visar hur karaktärernas själsliga konflikter kretsar kring teman som manligsårbarhet, utanförskap och plikt. Dessa teman belyser hur de manliga karaktärerna begränsaspå olika sätt beroende på hur de agerar utifrån sina inre konflikter. Resultatet kan varabetydelsefullt i undervisningssituationer för att lyfta vikten av diskussion och bearbetning avkänslor, samt belysa de normer som begränsar karaktärerna. En didaktisk modell presenterassom erkänner elevernas tolkningskompetens, som därmed kan stärka deras litterärasjälvförtroende, kritiska förhållningssätt samt förståelse för den historiska kontexten.